Vinter i kvarteret Sprätthöken

Vinter i kvarteret Sprätthöken

Livet i mitt kvarter Sprätthöken är ganska stillsamt denna vinter. Detta gäller till och med denna luciadag. Då var det helt annorlunda de första vintrarna vi bodde här. Då var det fortfarande tradition att högstadieeleverna mitt i natten skulle lussa för sina lärare eller för kamraternas föräldrar. Den ena paraden av skönsjungande lucior efter den andra skred i gummistövlar förbi på gatan. Efter flickorna kom ett gäng skrålande grabbar klampande, några av dem sjöng staffansvisan medan andra gastade för full hals ”USA ut ur Kambodja!” Denna snöiga och tysta natt saknar jag dessa oljud.

Barnfamiljen i grannhuset gillar att hoppa studsmatta tillsammans med sina ungar. När snön för ett par veckor sedan vräkte ner sitt vita täcke, insåg far i huset det livsfarliga i att pulsa i snö och hoppa samtidigt. Han monterade ner fjädrarna och hoppduken, men lät stativet stå kvar. När stormen viner gnisslar så detta spöklikt att man kan tro att det är Carl Mikael Bellmans vålnad som kommer tassande för att se efter om det finns någon beckasin att skjuta. Enligt folklig tradition lär han ha varit här och jagat hare och letat efter finkelbrännvin i buskarna.

Luciatidens alla dofter av saffran, glögg och lutfisk smyger på mig när jag år ute och skottar snö. Trots snöskottningen är vintern en mysig tid i kvarteret Sprätthöken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s