Jul i Skärholmen

Jul i Skärholmen

Att i jultid handla i Skärholmen är att ströva omkring i ett stort innecentrum under ett högt tak, som skimrar av ljusslingor och röda stjärnor. När jag var där för ett par dagar sedan hade inte julhandeln kommit igång. Folk i alla åldrar strövade runt och småpratade med varandra, tittade ointresserat i skyltfönstren och beslöt sig så småningom att ta en fikapaus vid något av alla de matställen, som ligger utspridda i galleriorna. Den längsta kön var vid McDonalds, där kaffet är billigast och stolarna så obekväma att kunderna inte stannar kvar länge och småpratar.

Jag hade åkt till Skärholmen för att bland annat hämta en beställd bok på biblioteket och lämna prylar hos Myrorna. Det första jag såg när jag kom in i biblioteket var en stor packlåda över vilken två män med österländskt utseende stod och packade upp en julkrubba, som biblioteket varje år lånar från kyrkan. En av dem stod och varsamt höll en vackert snidad träfigur av Josef i handen. För ett kort ögonblick blev julevangeliet levande för mig. Denna julfrid varade inte speciellt länge. En ung mamma klädd i täckjacka, jeans och en färgglad slöja kom inklivande i sällskap med sina förväntansfulla småpojkar. Nu skulle mamma låna julens högläsningsböcker. Jag uppfattade att de skulle handla om Pettsson och hans katt Findus, Asterix och Harry Potter. Grabbarna var nyfikna på vad som fanns i lådan. Mamman förklarade med stor inlevelse att det var en julkrubba och att Jesus finns skildrad i Koranen som en stor person, dock inte lika märklig som Harry Potter.

Det var ingen kö vid disken. När jag gick ut såg jag att det stod en stor tunna vid ingången. En stor skylt talade om att här kunde alla lägga de böcker de läst ut och inte längre hade glädje av. Jag hade tänkt lämna en illustrerad bok om Europas rovfåglar till Myrorna. Nu tänkte jag om och lät den glida ner i tunnan där det redan låg ett par deckare, en kokbok och en bok om svenska jultraditioner.

Hos Myrorna var det både trångt och varmt. Unga barnvagnsmammor letade efter lämpliga grytor, barnkläder och plastjulgranar, kvinnliga seniorer efter festblåsor för julkalasen och tonåringarna efter CD-skivor med häftig musik. Jag fick tränga mig fram till insamlingslådorna där städsura seniorer la ner sådant de inte behövde. Mina påsar var tunga av nästan nya herrskor. Min granne Eje dog i höstas och då och hjälper jag hans änka att sortera kläder. En hjälpsam praktikant tog hand om påsarna, tittade belåtet på innehållet och konstaterade att skorna var snygga och att de skulle vara lätta att sälja. En barsk kvinna fanns i närheten. Hon beklagade sig över att folk slänger skräp i deras insamlingslådor. Sortering och bortforsling kostar pengar, pengar som skulle passa bättre till kläder och leksaker till papperslösa flyktingbarn.

Sedan blev det Systembolaget där jag köpte billigt rödvin. Här var jag ensam kund, vilket kändes märkligt. Precis när jag gick ut kom en man i arbetskläder inklivande. Han suckade tungt som om han sökte efter någon att lätta sitt hjärta för. Snabbt smet jag ut. Jag ville inte höra ännu en tragisk historia om hur hustrun övergivit honom och hur ensam han kände sig i en lägenhet utan leksaker att snubbla över.

Magen började kurra efter kaffe. Jag köpte en kopp kaffe och slog mig ner vid ett tomt bord. Vid ett bord strax intill satt ett äldre par som försiktigt drack kaffe medan de läste. Till min stora glädje såg jag att mannen med förtjusning studerade örnar i den bok jag lagt i bibliotekets tunna. Hans fru läste matrecept i en nyinköpt veckotidning.

På vägen ut gick jag förbi ett skyltfönster, som visade upp en kollektion av läckra damunderkläder. Budskapet var tydligt. Hon har blivit Hen och nu väntar den spädbröstade Hen barn.

Skärholmen är otroligt under julhandeln.

En tanke på “Jul i Skärholmen

  1. Carin, det känns som jag gick med i Din julrunda. Så bra att Du åtminstone fick se 1 Josef. Annars är det bara tomtar som gäller. Jag har gräsliga blå hängande i mitt köksfönstret. Julegröten står på spisen o snart ska jag baka saffranskaka. Det blir jul i år med trots undergångsvisionerna. Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s