Skapande Broderi på Sjöhistoriska Museet

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Jag har vuxit upp i Göteborg och min morfar var underofficer i den svenska flottan. Jag träffade honom aldrig eftersom han hade varit död i nästan tio år den dag jag föddes. Av vad jag hör hört betydde ett ankare mycket för honom och det är också min bild av havet. En båt skulle ha en hemmahamn dit den kunde återvända för reparationer och för att besättningen skulle få möjlighet att träffa sina familjer. Ett stort ankare är placerat utanför Sjöhistoriska Museet.

 

De allra flesta svenskar bär inom sig på en bild av havet. Det kan vara en semesterresa till en badort vid Medelhavet, serien om barnen på Saltkråkan eller skrämmande upplevelser om den dag vi fick veta att Estonia hade sjunkit till botten eller skildringar av hur flyktingar riskerar sina liv för att ta sig över Medelhavet i gummiflottar. Några av oss har släktingar, som har arbetat inom den civila eller militära sjöfarten. En annan aspekt på havet att det tidigare har använts som en soptipp och att många av oss nu har ett behov av att vilja återskapa ett friskt hav. Mycket av detta har inspirerat föreningen “Skapande Broderi” att söka sig till Sjöhistoriska Museet i Stockholm för att hitta motiv till sin skaparlust med nål och tråd som material. Utställningen med föreningens arbeten finns nu utställda på museet. Med tanke på att havet är inspirationskällan heter utställningen “Blå Tråden”.

 

Broderierna är utspridda på tre olika ställen i den vackra byggnaden. I trappen till den andra våningen var det genomgående motivet handeln med te. Idag är tedrickningen något som hör vardagen till. Så var det inte i slutet av 1600-talet, när portugiserna hittade sjövägen till Kina. Kineserna var stolta över sin undergörande dryck och de vakade noga över sina odlingar, så att inte främlingar smög sig in och tog sticklingar av buskarna eller fröer från blomkapslarna. Nu blev tedrickning en dryck för överklassen och när de snabbseglande fullriggarna började segla till Kina tog handeln med te fart. Te blev en vardagsdryck och i de flesta hem fanns burkar för torkade teblad. Detta har flera brodöser tagit fasta på i montern tittade jag på vacker broderade burkar och en handduk prydd med vackra teblad. Jag minns den respekt jag hade för min farmors förgyllda tekoppar och den speciella handduk, som bara användes för denna servis. De broderade tebladen har utformats av Ulla-Britt Önnestam.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAME

Det var inte bara te som kom med segelfartygen från Kina. En valig produkt under 170oo-talet var det kinesiska porslinet. Alla, som hade råd. gjorde ritningar på hur en servis skulle dekoreras och skickade dessa med ett segelfartyg till Kina Året därpå kom servisen tillbaka och då var det bara att hoppas på att kineserna hade tolkar teckningarna rätt. Det hände att servisen gick sönder på vägen och det kom fram krossat porslin. Nu finns något av dessa skärvor bevarat och Anneliése Frenssom har tolkat detta med hjälp av siden och linne. Hennes kostverk har den dramariska titeln “Skärvor från en svunnen tid”.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Det är inte bara den last, som båtarna förde med sig, som inspirerade brodöserna. Jag har njutit av sjömännens längtan till familjen i hemmahamnen och kaptenens vedermödor vid det stora hjulformade hjulet. Allt var inte idyll på ett segelfartyg. Ibland fick en skeppsläkare följa med och hans utrustning blev en inspirationskälla. En vacker och samtidigt skrämmande broderad tavla skildrade nedsmutsningen av världshaven.

 

På översta våningen av detta museum finns en trevlig bistro. I trappan, som påminner om livet på ett kryssningsfartyg, känner besökarna historiens vingslag Här finns en stor gallionsfigur, som föreställer den vita och bevingade hästen Pegasos. Pegasos spelade en stor roll i den grekiska mytologin. Han var gudarnas budbärare och kunde konsten att flyga upp till Olympen. Trots att han var skygg och helst betade på gröna ängar uppe i bergen blev han far till havsguden Poseidon. Denna vackra häst sökte gärna upp källor och klara bergssjöar. Det finns flera historier om när Bellerofon lyckades tämja Pegasos och sätta på honom ett betsel av guld. Efter detta kunde han söka upp ett otäckt monster och besegra detta.

 

Bellerofon greps av hybris efter denna kamp. Nu beslöt han sig för att på Pegasos rida upp till Olympen och där få umgås med gudarna. Detta var något som inte passade Pegasos. han började fladdra med vingarna och slå bakåt med benen. Resultatet blev att Bellerofon tappade greppen om tyglarna och föll handlöst ner på jorden.

 

De sjömän, som i hemmahamnen kunde sätta sig på gallionsbilden Pegasos rygg, kunde uppleva glädjen av att ha kommit hem efter en resa på ett stormigt hav och att de inte handlöst hade fallit ner från riggen. Pegasos blev en symbol för dem, det gällde att inte vara för övermoig när det gällde att vara den som vågade klättra högst upp och där stå och vinka upp mot himlen. Detta hade Heli Sarne tagit fasta på och i sitt broderi över Pagasos lagt in Mårten Gås från Nils Holgerssons resa genom Sverige.’

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Utställningen har lärt mig mycket om svunna tiders sjöfart och om konsten att brodera. Det är ett bortglömt hantverk, som äntligen har kommit till heders. I min barndom hörde det till att brodera brickdukar och att märka handdukar. Detta var något jag motvilligt gjorde medan jag sneglade i en undangömd flickbok. Nu har jag varit två gånger på den fina utställning och insett att broderi är mer än en prydlig kökshandduk. Min förhoppning är att det kommer många intresserade besökare och att dessa anmäler sig tiill någon av de kurser, som föreningen Skapande Broderi anordnar.

 

Om jag vore brodös skulle jag ge mig på något mycket svårt. Jag skulle i svart garn på ett grått ylletyg låta Svenska ostindiska kompaniets fullriggare Finland få kämpa sig igenom ett oväder i januari 1770. I den tjutande stormen blev det besättningen uppgift att hala seglen och att de till att pumparna fungerade. De lyckades över förväntan med detta farofyllda arbete. När stormen hade lagt sig var fartyget oskadat och kunde fortsätta på hemresan till Göteborg. Det måste ha varit stort jubel när den vackra fullriggaren seglade in i Göteborg en försommardag samma år. Då kallades hamnarbetarna in för att lossa lasten av te och porslin. Hur många porslinstallrikar som hade krossats under stormen framgår inte av papperen.

 

En oljemålning av denna storm finns på Sjöfartsmuseum i Göteborg. Som barn brukade jag de dagar det var gratis inträde gå dit och titta på tavlan. Den är målad av Jakob Hägg. Bilden kommer från ett vykort.

Scan0027

One thought on “Skapande Broderi på Sjöhistoriska Museet

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s