Gustav III, Årstafrun och kyrkolagen

 

gustaviii skepsbronDet är något visst med Skeppsbron. I regn och solsken står Gustav III och försöker att pränta in alla som går förbi att 1700-talet var förnuftets århundrade. Detta har skildrats på ett bra sått i de förändringar av 1686 års kyrkolag, som Gustav III drev igenom i fyrståndsriksdagen. Trolldom var något som inte existerade, alltså skulle ingen kunna dömas till döden för att ha sysslat med detta.

 

Under 1700-talet före Gustav III´s tid kom det till nya paragrafer i kyrkolagen. Dit hörde att prästerna skulle hålla husförhör och även hålla förhör med alla, som sökte sig till nattvarden. Vad som skedde under dessa förhör borde antecknas i en speciell liggare.

 

Gustav III ändrade landets lagar strax efter den oblodiga statskuppen i augusti 1772. Först ett par år senare lyckades han lirka igenom ändringar i kyrkolagen. Det gällde katolikernas och judarnas ställning och hur dessa grupper skulle få rätt att fira gudstjänster. Som eftergift skulle enbart Swebilius katekes få användas vid undervisning. Ortodoxin var på väg tillbaka och den gick hand i hand med en stark kungamakt.

 

Soldater, som tagits till fånga vid slaget i Poltava och blivit krigsfångar, började återvända. I fånglägren hade de kommit i kontakt med pietismen och började på hemmaplan att anordna gudstjänster i det egna hemmet. De förde med sig kunskaper om en annan katekes än den som användes vid de enstaka skolor, som fanns i vårt land. Självständiga tankar när det gällde hur det kristna budskapet skulle tolkas kunde föra med sig oro och upplopp i församlingarna. Nu blev det prästernas uppgift att se till att det bara fanns en enda tolkning av de tio budorden och att landsbygdens folk försökte lära sig läsa.

 

Ett sätt att få små korta personligt hållna korta glimtar av effekterna av de nya bestämmelserna i kyrkolagen är att läsa husförhörslängderna. Mitt område är Brännkyrka i Stockholms län. Den första husförhörslängden börjar år 1772, samma år som Gustav III kröntes till kung och den 19 augusti utförde sin oblodiga statskupp.

 

Det vart ingen lätt uppgift att resa runt i den stora socknen och hålla husförhör. Mycket talar för att prästen aldrig besökte Årsta under 1770-talet. Han konstaterade bara att herrskapet von Schnell aldrig deltog i nattvardsförhören och aldrig gick till skrift i Brännkyrka kyrka. Ett par drängar kom varje vår och höst till kyrkan för att vara med om förhören.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

På 1780-talet insåg ryttmästaren att det bästa vore att varje vår och höst gå till skriftförhör och nattvard i Brännkyrka kyrka. Övriga söndagar träffade de goda vänner och gjorde utflykter till bland annat Drottningholm. Årstafrun kommenterade ibland dessa kyrkobesök. Den andra böndagen 25 apri1795 var herrskapet von Schnell i Brännkyrka kyrka och lyssnade på den dumme vice klockarens mångfaldiga dumma fasoner. Efter gudstjänsten sökte de upp herr och fru Westerstråle och tillsammans klev de rakt in i prästgården för att äta middag. De var inte bjudna och komministern kände sig brydd. Trots tidsbristen lyckades pigan ordna en middag med fem rätter. Någon större vördnad för församlingens präst visade inte Årstafrun.

 

Söndagen den25 september 1796 konfirmerades sonen Hans Abraham i Brännkyrka kyrka. Några kommentarer om prästen finns inte med i dagboken

Julen 1811 avled ryttmästare von Schnell och efter detta for Årstafrun ibland på söndagarna till Spinnhuskyrkan eller kyrkan i Borgerskapets hus för att vara med on en gudstjänst. Söndagarna hade fått en annan mening sedan hon blivit änka. Att gå på skriftförhör i Brännkyrka kyrka hörde till en förgången tid. Nu gällde det att träffa andra kvinnor i liknande situation och det gjorde hon på kyrkbacken i hennes två favoritkyrkor.

 

Årstafrun var änka och hon var myndig. Torsdagen den 24 oktober 1816 kom den nykomne stackaren komminister Gellerstedt för att hålla husförhör i det nyskurade rummet hos rättare Malmberg. Prästen hade sin son med sig och de bjöds på middag. Samtidigt förkunnade Årstafrun att hon varken lydde under prästerskapet i Brännkyrka kyrka eller sin bror.

 

Det blev husförhör som Årstafrun inte deltog i. Efter detta gick hon varje höst i oktober på skriftförhör och tog emot nattvarden i Brännkyrka kyrka- Ven hade övertalat henne att göra detta? Hade hon utan att skriva ner det i dagboken haft ett andligt samtal med prästen i Spinnhuskyrkan eller tjänstgörande präst i Borgerskapet?

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Faktauppgifterna om kyrkolagen har jag hämtat från kapitlet ”Religiös mångfald” i Norstedts Sveriges Historia 1721 -1830. Bilden på Gustav III är från Wikimedia Commons fotograf Oleg Yunakov.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s