Kyrkoherde Hermonius och hans barnbarn Carl Mikael Bellman

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Det är något speciellt med Maria Magdalena kyrka. Den har två gånger rest sig ur lågorna. Den första gången var i början av 1500-talet den dag när danskarna kom stormande för att inta Stockholm. Någon respekt för heliga rum hade inte de stridande parterna och kyrkan brändes ner. Den nya stenkyrkan kunde först invigas år 1632. I juli månad år 1759 rasade en eldsvåda på Södermalm och kyrkan skadades mycket svårt och måste byggas upp igen. Det blev en ny stenkyrka och den invigdes fyra år efter branden. Altartavlan ’Herdarnas tillbedjan’ målades av Louis Masreliez och sattes upp år 1800. Då hade församlingens mest kände och mycket stridbare kyrkoherde Michael Hermonius varit död i 52 år. Kyrkoherden har blivit känd på grund av att han blev morfar till Carl Michael Bellman och också för att han förföljde pietisterna i sin församling. Han hörde till ortodoxins förkämpar och önskade se till att endast präster fick göra förklaringar till Bibeln.

 

Församlingens präster började utföra husförhör på 1730-talet under de år Hermonius var kyrkoherde. Vem som räddade kyrkoböckerna när prästgården med tillhörande pastorsexpedition brann ner framgår inte av handlingarna. Däremot syns på de äldsta att det har brunnit och de är en smula vattenskadade.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Michael Hermonius kom till en församling där de allra flesta kunde rabbla utantill samtliga fem huvudstycken i Martin Luthers lilla katekes. Många hade titeln kapten eller sekreterare. I kvarteret Överkikaren vid Södermalmstorg bodde ett fåtal högre tjänstemän och de tillfrågades aldrig. De var inte gifta utan bodde tillsammans med en piga. Dessa pigor var intressanta att förhöra. Om de kunde läsa i bok framgår inte av handlingarna, däremot var de mycket duktiga när det gällde katekesen. Om det fanns barn smusslades dessa undan vid husförhören. Det var mycket vanligt att barnen dog under de första levnadsåren. Vi vet inte vad dessa pigor hade varit med om från den dag de kom in i puberteten och senare blev pigor i de eleganta husen vid Slussen. Om de hade arbetat som humleplockerskor på en krog hade de fått i sig östrogen från humlen och det av inte ovanligt att krogpigorna blev med barn innan de fyllt 14 år.

 

Michael Hermonius valdes år 1731 till kyrkoherde i Maria Magdalena församling och kunde flytta in i en stor prästgård i kyrkogårdens nordöstra hörn. Längre västerut på Hornsgatan och vid kyrkogården låg den stora Dauerska malmgården där den förmögna änkefru Dauer bodde tillsammans med sina tre föräldralösa barnbarn. Hennes dotter hade gift sig med professorn i latinsk poesi och latinsk vältalighet vid Uppsala universitet Johan Arndt Bellman. Båda föräldrarna hade hastigt avlidit och mormor tog hand om de tre barnen. I denna syskonskara var Johan Arndt äldst, född år 1707. Det uppstod tycke mellan Johan Arndt Bellman och kyrkoherdens dotter Chatarina. Paret gifte sig år 1738 och två år senare föddes sonen Carl Michael.

 

Det är mycket vi inte vet något om. Dit hör bland annat Michael Hermonius inställning till kyrktagning. Var hans dotter med om detta efter detta det att hon hade fött barn? Kyrktagningen var en sed, som kristendomen har hämtat både från Tredje Moseboken kapitel 12 och från evangelisten Lukas kapitel 2. En tolkning i Gamla Testamentet var att kvinnorna efter en förlossning skulle befrias från offentliga uppdrag som att hämta vatten i brunnen, att de var orena och fick inte röra vid heliga ting. När den lagstadgade tiden var över skulle de gå till synagogan och lämna både ett brännoffer och ett syndoffer. Detta kom I vårt land att tolkas så att kvinnorna vid ett speciellt altare vid den norra sidan av ingången skulle lämna mat åt församlingens fattiga innan de fick gå fram till altaret och bli befriade från sina synder. I Lukasevangeliet finns ingen hänvisning till syndoffer och orenhet utan tyngdpunkten ligger i skildringen av två seniorer, som i Marias barn ser världens frälsare. Detta blev de mycket tacksamma för och upplevde Guds närhet.

 

Michael Hermonius var effektiv som kyrkoherde. Det fanns alla samhällsklasser i hans församling och något måste göras åt de fattiga, som drev runt på gatorna och stal och tiggde. Han lyckades övertala de styrande i församlingen att bygga ett fattighus. Det uppfördes i hörnet av Brännkyrkagatan och Hornsgatan och kom att ligga mitt emot det Dauerska huset. Det brann ner år 1759 och uppfördes några år senare på samma plats. Min gissning är att offren i samband med kvinnornas kyrktagning spelade stor roll för de fattiga i församlingen.

 

Carl Michael Bellman har enligt tillgänglig litteratur varit mycket fäst vid sin mor. Vi vet inte om han någon gång var närvarande vid någon kyrktagning av modern. Det hörde till att i hemmen läsa bibeln och det mustiga språket i Karl XII’s bibel har inspirerat flera svenska författare och kom att spela en stor roll i Bellmans diktning. Härifrån hämtade han miljön i flera av sina måltidssånger. Joakim uti Babylon och hans vackra hustru Susanna är bara ett exempel på detta.

bibelk12

foto Ulla Weidstam

I de tidiga tonåren hade Carl Mikael Bellman en energisk och krävande lärare i tyska. Han gav sina elever i läxa att skriva översättningar till tyska psalmer. Detta var en uppgift som roade Carl Mikael Bellman. Nu fick han upp ögonen för psalmernas betydelse och började själv skriva psalmer. Den mest gripande handlar om när jungfru Maria i Jerusalems tempel var med om en reningsceremoni efter det att Jesus var född. Detta firas i den svenska kyrkan på söndagen närmast Kyndelsmässodagen den 2 februari.

För fyra år sedan la Andreas Holmgren ut Carl Michael Bellmans psalm om jungfru Marias rening på nätet. Vi vet inte vilken melodi Bellman hade tänkt den skulle sjungas till. Johan Olof Wallin ville inte ta med den i 1819 års psalmbok och det är först de sista åren som intresset för Bellmans religiösa dikter har börjat vakna bland våra kyrkomusiker. Psalmen, som skildrar händelsen i Jerusalems tempel, skulle kunna göras om till ett kyrkospel. Ett utdrag ur den första versen låter jag bli ett smakprov på den dramatik Carl Michael Bellman vill förmedla till kyrkobesökarna.

”Simeon, vad helig syn
Som långt mer än världen gäller
Då med ögonen emot skyn
Du i andakt tårar fäller.”

Inspirationskällor har varit ”Bellmans morfar” av Arvid Stålhane i Sankt Eriks Årsbok år 1945 och Norsteds Sveriges Historia 1721 – 1830.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s