Psalmdiktaren Frans Michael Franzén och den franske geologen Georges Cuvier

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Jag har sedan jag var barn varit intresserad av stenar. Under några perioder av mitt liv har jag samlat på stenar och stenen på bilden har jag hittat på en strand på Gran Canaria. Om det är ett djur eller en växt som är inbäddad i det vulkanen sprutade ur sig vet jag inte.

 

Min fem år äldre bror Staffan hade svårt för sig i skolan och jag brukade sitta bredvid när mamma tragglade läxorna med honom. På 1930-talet ingick det i kursplanen för årskurs 3 att eleverna skulle känna till begreppen horst och gravsänka. Jag var fem år och sög till mig dessa begrepp. Allt formades till en framtidsdröm att bli geolog och att få utforska bergens spännande historia. En inspirationskälla var också adventspsalmen ”Bereden väg för Herran, berg sjunken djup stån upp”.  Jag ville veta mer om psalmens författare Frans Michael Franzén, men som barn visste jag inte i vilka böcker jag skulle leta. Var han geolog? ”Nej” sa pappa prästen. ”Han var biskop.” Jag blev besviken. Biskopar var för mig obehagliga präster, som tvingade små barn att utantill rabbla syndabekännelsen ”Jag fattig syndig människa, som i synd född, i alla mina dagar har brutit mot dig . . . . ” Ingenting stämde nu för en vetgirig förskoleflicka.

 

Jag blev aldrig geolog utan utbildade mig till lärare. Intresset för geologi har alltid funnits och då och då ger jag mig ut och letar efter spännande stenar. När jag nu i höst fick frågor om psalmen ”Bereden väg for Herran” började jag fundera över vad Frans Michael Franzén hade tagit intryck av när han formulerade uttrycket berg sjunken djup stån upp.

 

Mima två yngsta barnbarn var i förskoleåldern oerhört intresserade av dinosaurier och då läste jag högt för dem valda stycken ur boken Dinosauriejägarna av Deborah Cadbury. Nu har jag återvänt till boken och läst om den rödhårige franske biologen Georges Cuvier. Napoleon förändrade Europa på ett sått som fortfarande märks och på ett liknande sätt dikterade Georges Cuvier nya regler för biologin. Han brukade på 1800-talet kallas för naturvetenskapens kejsar Napoleon på grund av att skapade begreppet geologi, som de konservativa professorerna i England betraktade som en skadlig och onödig uppfinning.

 

Georges Cuvier var jämnårig med kejsar Napoleon och de båda föddes år 1769. I ungdomen valde de olika vägar, Napoleon blev militär och Georges Cuvier valde naturvetenskap. Hans stora intresse var zoologi och för att kunna studera detta ämne sökte han sig till Stuttgart i sydvästra Tyskland. Efter examen fick han plats om privatlärare i en familj i Normandie. Under den franska revolutionens första brutala år skrev han brev till sina föräldrar att han gillade revolutionen. Detta var en nödlögn för att inte oroa släkten och också för att undvika tråkigheter om brevet skulle komma i orätta händer.

 

Det hände mycket under den franska revolutionen. Frankrike blev ett skräckvälde under Robespierres ledning och kungafamiljen och många adelsmän dömdes till döden. Det var under dessa år Paris fick ett museum, Muséum National d`Historie Naturelle, som var inriktat på naturvetenskap. Sommaren 1794 var skräckväldets tid slut i och med Robespierre avrättades. Paris blev en lugn stad och hit flyttade Georges Cuvier för att arbeta på Paris naturvetenskapliga museum. Han började att sätta upp ett klassystem för djuren på samma sätt som Carl von Linné hade byggt upp sin flora. Det uppstod snart problem. Kejsar Napoleon hade gett order om att varje museum i de ockuperade ländernas skulle plundras på antikviteter, som sedan skulle skickas till Paris. Georges Cuvier fick från Nederländerna en låda med ben och tänder från elefanter. Vid undersökning visade det sig att det inte var elefanter utan en helt ny och okänd djurart, som kom att kallas för mammutar. Hur hade denna djurart uppstått och varför hade den dött ut? Fanns mammutar med bland djuren på Noas ark?

 

Nu började vetenskapliga gräl om mammutbenen. Georges Cuvier började undersöka gipsbrotten utanför Paris och det som hittades när Paris skulle få ett bättre system av kanaler. Nu var forskarna i Paris övertygade om att det hade funnits djur, som inte hade varit med på arken. Georges Cuvier la fram en helt ny teori. Delar av jordklotet hade drabbats av katastrofer. Berg hade sjunket ner i havsdjupen och havet hade kommit strömmande. Allt djurliv hade på dessa platser försvunnit och på de platser som skonats för katastrofen hade nya former av liv uppstått. Samlingarna i Paris och den nya teorin om okända djurarter blev en internationell sensation och alla som hade möjlighet for till Paris för att titta på de märkliga samlingarna. Hur många svenskar som mitt under Napoleons krig gjorde denna resa framgår inte av några handlingar.

 

Georges Cuvier hade som arbetskamrat Jean-Baptiste Lamarck, som inte ville överge tron på Noas ark. Efter syndafloden hade djuren utvecklats på olika sätt och nya arter hade uppstått. Några katastrofer utöver syndafloden hade inte inträffat.

Lamarck hade få bevis för sina teser och fick kämpa länge innan han år 1809 fick boken tryckt. Georges Cuvier hade i det längsta försökt att stoppa boken. När den kom ut skev han ett långt brev till kejsar Napoleon och avrådde honom för att läsa Lamarcks bok.

 

Det är mycket som är oklart. Dit hör bland annat vilka muntliga avtal som slöts mellan kejsar Napoleon och tsar Alexander I i Tilsit den 7 juli 1807. Ett resultat blev att Ryssland invaderade Finland och när kriget var över år 1809 blev Finland en del av tsarens rike. Någon tid att fundera över vilka djur som fanns med på Noas ark fanns få inte i vårt land.

 

Frans Mickael Franzén valde att år 1811 flytta till Sverige. I Stockholm var hans lyrik känd och uppskattad och det var inga svårigheter för honom att få en prästtjänst på den svenska landsbygden. I hans religiösa dikter finns en underton av naturvetenskapligt tänkande. I ett teleskop gick det att se fjärran belägna stjärnor och bakom dessa kunde alla skymta spår av vår osynlige Gud Fader. Här genom teleskopet fanns inledningsraderna till vår trosbekännelse ”Jag tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare.”

 

Min övertygelse är att Frans Michael Franzén kände till Cuviers katastrofteori och att han omformade detta till de bevingade orden ”Berg sjunken djup stån upp!”

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s