Apotek, apotek, apotek . . . .

Apotek, apotek, apotek . . . .

Jag har länge funderat över varför vi behöver alla dessa apotek. I min förort har vi ett litet och mycket välbesökt apotek. Hit kommer folk i alla åldrar, några direkt från vårdcentralen i huset bredvid, från de nybyggda höghusen mammor och pappor med barnvagnar och från sjukhemmet krassliga och ibland dementa seniorer i rullstolar. Det är alltid trångt och trots att två apotekare hjälper kunderna tillrätta är det alltid kö. Här är det ofta stressigt att hämta ut sin medicin och det är ovanligt att apotekaren har möjlighet att svara på frågor.

I Skärholmen däremot finns det tre rymliga apotek och här existerar ingen trängsel. Mängder av receptfria preparat står uppradade at på de olika hyllorna. Problemet är bara att det kan vara svårt att hitta rätt bland myllret av burkar, flaskor och tuber. Många äldre retar sig på allt detta. De vill ha ett enda apotek, vars huvudsakliga uppgift förse kunderna med den medicin som husläkaren skriver ut. De ställer sig också frågande till varför apoteken säljer schampo och tuber med hårfärgsmedel i allt från babyrosa till korpsvart. Preparat för kvinnornas underliv borde enligt dessa damer inte ligga på en öppen hylla. Det oanständiga i detta har jag aldrig förstått.

Häromdagen insåg jag glädjen att ha tillgång till mer än ett apotek. Anledningen till detta är att jag har råkat ut för trista utslag på de yttre könsorganen. De kom smygande redan i oktober. Jag misstänker att anledningen var att jag tack vare flitig träning har rätat ut ryggen och blivit längre mellan midjan och skrevet. Mina gamla favoritjeans började skava. Allt förvärrades den dag det blev så kallt att jag inte längre ville gå till mitt gym utan började värma upp på motionscykeln. Sadeln var vass och skavde. De sista veckorna har varit smärtorna varit näst intill outhärdliga.

Jag avskyr att gå till gynekolog och att få mitt inre skärskådat in i minsta detalj av okända händer. I det längsta har jag försökt bota mig själv med salvor av olika slag. I min nöd gick jag till apoteket i min förort och tittade i den lilla hyllan ”Intim”. Där stod en ung, hjälpsam och mycket moderlig apotekstekniker och förklarade för en ung grabb hur man använde ett graviditetstest. Pojken sken av lycka av att eventuellt bli pappa. Att hans tjej skulle göra abort var det inte tal om. Jag lyssnade i smyg medan jag tittade på de olika preparaten. Det enda jag hittade på avdelningen kvinna var utöver graviditetstest dambindor, tamponger och östrogensalva.

Pojken betalade för sitt graviditetstest och gick med glada steg ut i januarikylan. Det blev min tur och jag förklarade mina problem för apoteksteknikern.
”Slidkräm, nej, det säljer vi bara på läkarrecept. Har du prövat med östrogen? Sedan måste du gå till en gynekolog.”

Jag nickade till svar och sa att jag redan hade beställt tid. Därefter frågade jag om det fanns något bra att tvätta underlivet med.

Apoteksteknikern tittade lika uppfodrande på mig som om jag berättat en hårresande porrhistoria för henne. För att undvika märkliga frågor grep jag tag i en tub med östrogensalva och sa att jag ville betala. På hemvägen funderade jag på vem som drivit igenom att uppmjukningsmedel för slidan skall receptbeläggas. Är detta ett osynligt sätt att göra ett register för prostituerade?

Dagen därpå skulle jag göra ett ärende i Skärholmen och beslöt mig för att samtidigt gå in något av apoteken. Här var det gott om utrymme trots att ett par småbarnsmammor letade bland skönhetsmedel, vitaminpreparat och barnprodukter medan barnen ivrigt sträckte ut armarna efter de mest färgglada burkarna. Längst bak i apoteket fanns en skylt som talade om att här kunde man hämta ut receptbelagd medicin och också får råd om olika preparat. Jag tog en kölapp och redan efter någon minut var det min tur. Jag förklarade mina problem för en mörkögd kvinnlig apotekare i obestämbar ålder. Hon log glatt mot mig och lovade på en grammatikaliskt korrekt svenska med utländsk brytning att hjälpa mig att hitta rätt preparat i hyllorna för intim-kvinna.

Jag häpnade när jag såg det stora utbudet. Här fanns allt det jag frågat efter i mitt lilla förortsapotek. Apotekaren pekade och förklarade och jag plockade ner olika preparat i min kundkorg
”Ni har glidmedel” sa jag glatt.
”Naturligtvis” sa apotekaren. ”Här är det många som frågar efter det. Du själv?”

Jag skakade bara på huvidet och viskade förtroligt att min make var svårt sjuk.

Mer än så blev inte sagt. En tonårsflicka klädd i svarta jeans, svart jacka och svart slöja med silvertrådar stod en bit bakom oss och viftade sorgset med sin nummerlapp. Apotekaren gick med raska steg mot sin egen kassadisk och jag följde efter och betalade. På vägen ut tittade jag mer noggrant på hyllan med intimprodukter. Här fanns tamponger, dambindor och kondomer men graviditetstest saknades. Innan jag slutligen kom till utgången vände jag för ett ögonblick blicken mot kassan. Den var tom och apotekaren och flickan stod vid hyllorna för intimprodukter. Flickan torkade bort tårarna med en flik av den vackra slöjan.

Ett välsorterat apotek och en vänlig apotekare betyder mycket mer än vad man tror.

En tanke på “Apotek, apotek, apotek . . . .

  1. Jag älskar att läsa Dig! Detta var en öppen o ärlig beskrivning av problem som aldrig nämns annars. Du är ett föredöme! Kanske det är bra med flera apotek?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s