Fatburning i friggeboden

Fatburning i friggeboden

Jag har tappat drygt ett halvt kilo i vikt den sista veckan. Anledningen till detta är inte ändrade matvanor eller ett intensivt tränande på gymet utan min friggebod. Den är nybyggd och skulle målas invändigt. Jag gjorde inte detta ensam utan med hjälp av barnbarnet Jonatan, som till hösten skall börja sitt första år på gymnasiet.

Denna vår kom grabbarna från mitt favoritföretag, Residens AB, och byggde en friggebod efter alla konstens regler. Bossen undrade varför jag bara ville ha ett kallt förråd. Anledningen till detta att jag har sett att när de äldre i området säljer villan, är det bland det första den nye ägaren gör att släppa lös en vildsint grävskopa i trädgården, Denna dundrande maskin sliter obarmhärtigt ner den omsorgsfullt inredda friggeboden. I dess ställe brukar det växa upp en uteplats gjord av trägolv, som sedan fylls med utemöbler, jättelika parasoller och krukor med färgglada plastblommor. Alltså är det ingen mening att satsa på en dyr friggebod, eftersom man inte kan vara säker på att få tillbaka utgifterna vid en försäljning,

Friggeboden blev klar och grabbarna målade den vit på utsidan och la in en snygg korkmatta. När jag sa att jag invändigt önskade mig mörka balkar och ett vitt tak och vita väggar tog sig basen för bygget på pannan och undrade vad jag tänkte på. Han hade inte sedan han gick i grundskolan varit på Skansen och förstod inte vad jag menade när jag sa att jag ville ha en friggebod som påminde om smålandsstugan.

”Det är säkrast att du målar själv”, sa byggbasen glatt när jag tackade honom för ett snyggt arbete.

Barnbarnet Jonatan och jag kom överens om att han skulle sommarjobba hos mig med målning av friggeboden. Vi resonerade om färgsättningen och jag for till en måleributik och köpte det som behövdes. Därefter började målningen, som visade sig vara jobbigare än jag räknat med.

Jag hade aldrig tidigare målat mer än enstaka detaljer i vårt sommartorp. Att stå uppflugen på en trappstege och fästa maskeringstejp runt takets balkar var betydligt jobbigare än jag föreställt mig. Rullen med tejp for mer än en gång ner på golvet och det var bara att kliva ner från trappstegen och hämta den. Medan jag höll på med detta grundmålade Jonatan de fält, som skulle bli vita. Han bankade in grundfärgen i plankorna och sa några dagar senare vid en matpaus att jobbet var roligt, men betydligt tyngre än han hade väntat sig. Jag konstaterade samtidigt att det gått åt fem rullar maskeringstejp och att det blivit tre besök i målarbutiken.

Jonatan och jag kom överens om att jag skulle jobba med maskeringstejpen och han skulle måla.Tre bjälkar i taket och tolv längs väggarna innebar för min del mycket klängande på trappstegen. Arbetet tog längre tid än beräknat och vi kämpade på i åtta dagar. De sista dagarna hjälpte jag Jonatan med målningen. Det visade sig snart att Jonatan målade både vackrare och snabbare än sin mormor och fick alltså ansvara för alla ytor som syntes och jag åtog mig att måla hörnen under takbjälkarna. I fredags blev målningen med grundning och två strykningar både med vitt och brunt äntligen klar. Därefter det mödosamma jobbet att plocka bort all maskeringstejp. Trots att Jonatan och jag hjälptes åt tog detta arbete över en timme och det blev mycket klättrande på trappstegen. Sedan började vi med städningen, ett trist jobb som inte blev klart förrän igår.

Jonatan höll ett högt tempo när det gällde både målning och städning och det var bara för gamla mormor att göra sitt bästa att hänga med. Naturligtvis hände det ett och annat missöde som att färgburkarna välte eller att penslarna helt plötsligt bara försvann. Ett annat problem var vädret. Varje kväll släpade jag in kompostkvarnen och gräsklipparen i friggeboden för att sedan på morgonen därpå dra ut dem igen. Anledningen till detta är dels det opålitliga sommarvädret och också misstanken att tjuvar skulle komma in på tomten och plocka med sig mina maskiner. En granne har redan varit med om detta en gång nu i sommar.

Igår på morgonen vägde jag mig och konstaterade att jag hade gått ner drygt ett halvt kilo i vikt sedan målningen började. Mina ben är lika stela som när jag för knappt tjugo år sedan sprang midnattsloppet. Idag skall jag ta det lugnt och bara ge mig ut med min kamera på en stillsam promenad på Södermalm.
Till hösten skall jag föreslå min personlige tränare Johan att han plockar fram gymets trappstege och använder den som träningsredskap när det gäller balansövningar och kondition. Utan Johans övningar för att förbättra balansen hade jag säkert trillat ner från trappstegen minst en gång.

Bilden föreställer en stolt Jonatan efter avslutat och välgjort arbete.

3 tankar om “Fatburning i friggeboden

  1. Livet har fått en ny dimension sedan jag anmälde mig till ngn slags stickblog o plötsligt halkade jag in på din blog och det var ju jättetrevlig läsning, kände igen mig i mångt p mycket. Hoppas jag hittar tillbaka, är inte så van vid bloggande. Hur ska jag nu hinna sticka också …..

  2. Så kul att få arbeta med sitt barnbarn. Jonatan verkar ju inte vara rädd för att ta i lite. En Friggebod skulle man ha. Bra till det mesta o att dessutom göra den så fin verkar härligt! Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s