Sveriges riksäpple

Sveriges riksäpple

År 1866 avskaffades ståndsriksdagen och vårt land fick en riksdag med två kamrar. Då behövdes det ett helt nytt riksdagshus anpassat för det den ny och mer demokratiska tiden. Efter många diskussionen beslöt de styrande att det nya riksdagshuset skulle ligga på Hovstallets tomt på Helgeandsholmen och att Hovstallet skulle flyttas till Östermalm. När alla var överens om detta utlystes en arkitekttävling, som slutade med ett storgräl mellan flera ledande arkitekter. Till slut kunde man enas om ett kompromissförslag, i vilket den ståtliga byggnaden fick flera inslag av nationalromantik. I maj 1897 la Oscar II den första grundstenen och det dröjde fram till januari 1905 innan det nya riksdagshuset kunde invigas. Då utbröt nya proteststormar. Konstkritikerna ansåg att huset var fult och speglade en gången och förlegad epok i vårt lands historia. Nu var det jugend som gällde och den framväxande arbetarrörelsen ville tona ner vikten av kunskaper i historia och önskade att vårt land skulle vara ett land i tiden och ett land i världen. Riksdagshusets platta tak, som var fyllt med nationella symboler, borde göras om och fyllas med helt andra symboler än det svenska riksäpplet och en uppsättning av tre kronor.

I detta stora byggprojekt ingick också att uppföra en byggnad för Riksbanken och den placerades också på Helgeandsholmen till väster om Riksdagshuset. Mellan dessa två byggnader skapades en bred gata, som fick namnet Riksgatan.

Helgenadsholmen var vid uppförandet av Riksdagshuset en ö, som genom landhöjningen stigit upp ur Saltsjön. För att få en stabil grund var man tvungen att slå ner 9000 ekpålar i marken och schakta bort mängder av lera. Arbetet blev välgjort och det dröjde fram till början av 1950-talet innan grund, väggar och tak måste repareras. Ansvarig för detta arbeta blev byggmästare Olle Engkvist.

Olle Engkvist första åtgärd var att inspektera taket. Han konstaterade att de stora stenprydnaderna i nationalromantisk stil måste plockas bort så att taket inte skulle rasa samman. Utan att fråga någon om lov tog Olle Engkvist allt på taket och forslade bort det till Gröndal, en stadsdel som låg honom varmt om hjärtat.

Gröndal var på 1930-talet en mycket sliten arbetarförort med fabriker av olika slag, tre skeppsvarv och den stinkande sjön Trekanten. Mitt i detta fanns det rester av den ekskog, som planterades under 1600-talet. Dessa träd fick inte huggas ner, eftersom de tillhörde det svenska försvaret och skulle användas vid byggandet av krigsfartyg. Under det andra världskriget övergavs ekstockar som råvara vid fartygsbyggen och de gamla ekarna i Gröndal skulle kunna huggas ner. Detta gjorde inte Olle Engkvist utan lät i slutet av 1940-talet sina stjärnhus växa fram bland ekarna. Under dessa ekar placerade han nu prydnaderna från Riksdagshusets tak och här, inte långt från parkleken, hittade han en bra plats för riksäpplet. Gröndals invånare gladde sig åt detta och betraktade riksäpplet som sin egendom och berättade ogärna för besökare om alla märkliga statyer i området.

Sedan kom enkammarriksdagen och Riksdagshuset måste renoveras och anpassas för ett nytt statskick. Mellan år 1980 och 1983 byggdes Riksdagshuset om och förenades med Riksbanken hus samtidigt som Riksbanken flyttades till ett nybyggt hus vid Brunkebergstorg. Arkitekterna för det nya Riksdagshuset tittade på gamla ritningar och fotografier och blev förvånade över alla prydnader på taket. Var fanns fortfarande kvar eller hade de hamnat på soptippen? Olle Engkvist var död så de hade ingen att fråga. Så småningom läckte hemligheten om Gröndals riksäpple ut och nu började man diskutera att flytta riksäpplet från Gröndal till Riksgatan.

Ingen ville ha folkstorm i Gröndal, så man beslöt att göra en kopia av Riksäpplet. Denna står nu på bron mellan Mynttorget och Riksgatan. Det tråkiga är att det är ytterst få av alla som passerar som vet vad den fula klumpen föreställer. Några riksdagsmän, som jag har frågat, tror att Riksäpplet är ett av polisens hjälpmedel för att vid våldsamma demonstationer kunna spärra av Riksgatan. Några utländska turister är övertygade om att riksäpplet skall vara en lekstaty för företagsamma fyraåringar och deras föräldralediga pappor.

Här borde det finnas en skylt som talar om att här ligger det riksäpple, som för hundra år sedan var en symbol för en för sin tid demokratisk vald riksdag.

2 tankar om “Sveriges riksäpple

  1. Tack för din historia om Gröndal. Uppvuxen i Llljeholmen och alla historier du betättar om tex. närområdet är mycket bra skrivna . Du borde samla dessa och ge ut en bok med dina samlade historier.
    Tex den om vinterviken är superbra! Bodde även som vuxen flera år bl.a. Ovanpå grottorna i vinterviken och funderade mycket på alla historier som jag hörde under uppväxten. Tex kärnteaktorn hade jag hört om men att det var belägen låmgt under jord brevid trekanten borta i Liljeholmen. Kanske samma historia men att den förändrats genom åren. Stinkande trekanten skriver du och jag undar varför ,det kanske finns en historia om den också.
    Hoppas du har mer historier på lager. Tack än ern gång!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s