En ny dator och Windows 8

En ny dator och Windows 8

Min gamla trotjänare, en laptop HP med Windows 6, vägrade helt plötsligt att inleda konversation med min nya skärm, som också den är en HP. Skärmen är en dröm och allt skrivande på den har gått som en dans. Det hände till och med att den trollade bort min dyslexi.

Jag har de senaste åtta åren enbart köpt produkter från HP. Alltså blev det en ny HP, som jag hoppades skulle trivas tillsammans med min nya skärm och skrivare. Problemet var bara att jag var tvungen att finna mig i att plugga in Windows 8.

Jag har ingen bil längre utan gör nu alla inköp hos SIBA på Kungsgatan i Stockholm. För alla som åker kommunalt har affären ett drömläge mellan två tunnelbanestationer. Jag kom in en sommarvarm morgon precis när affären hade öppnat och var då den enda kunden. Jag hade letat på nätet i deras sortiment och visste precis vilken dator jag ville ha. Nu skulle det bli en stationär och om jag är borta från hemmet och vill ut på ordkrig på Facebook kan jag använda min läsplatta.

PÅ SIBA blev det en ung grabb, som tog hand om mig. Han höjde förvånat på ögonbrynen när jag talade om för honom precis vad jag ville ha. Allt kom snabbt fram och sedan gällde det betalningen. Jag räckte fram min legitimation och mitt SIBA-kort. Grabbens ansikte blev ett frågetecken när han såg mitt personnummer.
”Jag säger väl du? Är det du som skall använda datorn?”

Jag nickade till svar. Då gjorde grabben en elegant gest med högerhanden. Detta var tydligen ett tecken till de andra säljarna. De kom tassande mot mig och alla ville titta på mitt körkort.

”Du är enda +80 vi har sålt en så avancerad dator till. Vet du verkligen hur man använder en dator?”
Jag skrattade till och förklarade att jag köpte min första dator 1982 och då gällde det att lära sig programmera i Basic.

”Jag var inte född när du köpte din första dator.” Grabben suckade till. ”Min mormor är yngre än du och hon är rädd för datorer. Hur använder du din dator?”

Nu hade det kommit två nya kunder in i affären. Det var två välklädda herrar, som av allt att döma nyligen gått i pension. De ställde sig så nära mig de kunde utan att vara påträngande. De var både klädda i grå långbyxor och kortärmad skjorta. En av dem tittade uppmuntrande på mina märkeskortbyxor och joggingskor.

”Skriver ett par gånger om dagen på Facebook till barn och barn, betalar räkningar och så har jag en blogg.”

Nu blev de finklädda herrarna intresserade.
”Vad bloggar du om? Är det svårt?”
Nu vaknade skrytmonstret i mig.

”Om min vildvuxna trädgård, om Stockholms historia och varje lördag om hur det är att som gråhårstant gå på gym och lära sig boxas. Jabba med vänster, slå med höger!”

Säljargrabben skrattade glatt och en kvinnlig, nyss inkommen kund, applåderade. De båda finklädda herrarna tittade först på mig, sedan på varandra och slutligen på mina kortbyxor. Efter detta gick de med fasta och bestämda steg längre in i affären för att spana in vad som fanns i hyllorna.

Säljargrabben log mot mig.

”Min mamma går på gym och lyfter skrot. Det har gjort henne gott. Det blir knepigt att installera programvaran, Klarar du det själv, eller skall vi komma hem till dig och fixa det?
”Barnbarnet Sebastian skall hjälpa mig. Han kan datorer.”

Jag kom lyckligt hem med datorn och programvaran och Sebastian kom som avtalat. Detta var Sebastians första möte med Windows 8. Det största problemet var att få uppkopplingen till nätet att fungera. Så småningom löste han problemet och nu klarar jag att skriva och mycket annat.

Windows 8 är annorlunda och knepigt att komma underfund med. Nu har jag problem, som Sebastian skall få hjälpa mig med när han kommer imorgon. Det ena är att jag måste ha ett comvikkonto med lösenord. Först fyllde jag lydigt i alla uppgifter om mig själv och sedan skulle jag tolka en rad med krumelurer, som skulle föreställa bokstäver och siffror. Detta klarade jag inte, jag kom aldrig underfund med om man menade V eller v och X eller x. Det blev fel gång på gång och till sist gav jag upp.

Efter dessa misslyckanden var skärmen helt fylld med bländandet vitt och jag visste inte hur jag skulle komma tillbaka till startsidan. Jag tryckte på mängder av olika ställen på skärmen och slutligen dök det upp en liten symbol längst ner i vänstra hörnet. Jag räknade till tre, tryckte och startsidan kom äntligen upp. Då kände jag för en kopp starkt kaffe och en alvedon. Krumelurerna och den intensivt vita skärmen hade gett mig huvudvärk.

Det finns andra knepigheter med Windows 8. Jag skulle vilja kunna beskära mina bilder och jag hittade av en slump hur jag skulle göra. När jag skulle börja med denna bildredigering ringde telefonen. Det blev ett oväntat långt samtal. När jag kom tillbaka hade datorn helt själv ställt in sig på viloläge. Jag startade den och nu kunde jag inte hitta tillbaka till programikonen att beskära bilder. Däremot fick jag uppmaningar av datorn att med pensel ändra om mina bilder. Detta tänker jag inte göra, jag vill inte förvanska verkligheten.

Jag utgår ifrån att Sebastian kan lösa alla mina problem imorgon. Just nu vågar jag mig inte på några nya djungeläventyr i Windows 8

Bilden föreställer barnbarnet Sebastian

3 tankar om “En ny dator och Windows 8

  1. Oj oj, det var mycket. Nä det där skulle jag inte fixa utan hjälp. Du kan väldigt mycket mer om datorer än jag. Tur vi har våra barnbarn. Tack för en trevlig blogg.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s