Fredrik Fehr, Södra Latin och Högalidskyrkan

Fredrik Fehr, Södra Latin och Högalidskyrkan

En dag som denna, när det äntligen kommer ut en bok om ärkebiskopen och nobelpristagaren i fred Nathan Söderblom, är det värt att minnas ärkebiskopens lärare i orientaliska språk och senare i livet goda vän Fredrik Fehr. Denne lärare, som undervisade i orientaliska språk på universitetsnivå och också var gymnasielärare i kristendomskunskap, var på sin tid mycket omstridd. Redan som barn hade han upplevt det själsdödande i det meningslösa katekesrabblande. Detta tog bort allt intresse för vem Jesus var och det revolutionerande i det kristna budskapet. Det var först sedan han på 1890-talet blev utsedd till inspektor för Södra Latin i Stockholm, som han i denna skola lyckades genomdriva att katekesen byttes ut mot evangelierna i Nya Testamentet. Tyngdpunkten i undervisningen skulle vara att komma underfund med vem Jesus var och med stöd av Nya Testamentet försöka hitta sig själv och forma sin egen gudstro. Eleverna skulle också visa varandra respekt och tolerera varandras åsikter. Detta var mycket djärva tankar för 130 år sedan. Södra Latin fick då rykte om sig att stå för ett radikalt nytänkande.

Fredrik Fehr föddes år 1849 i Maria Magdalena församling i Stockholm. Han blev redan under sina första skolår en tvivlare. I skolornas kristendomsundervisning var det viktigaste utantillplugg av katekesen, som innehöll Marthin Luthers krångliga förklaringar till de tio budorden och bönen Fader Vår. Fredrik Fehr var vetgirig och frågade var Jesus fanns i allt detta meningslösa rabblande. Svaren han fick var undvikande och detta trots att han växte upp i en religiös familj.

Fredrik Fehr ville veta mer om Bibeln och hur den var skriven. Redan som barn började han på egen hand studera hebreiska för att på så sätt kunna läsa Gamla Testamentet på originalspråket. Nu öppnades en ny värld för den vetgirige pojken, en värld som förde in i Främre Orienten för omkring 3500 år sedan. Efter studentexamen följde studier av orientaliska språk i Uppsala. Då vågade Fredrik Fehr inte studera teologi, eftersom Luthers lilla katekes fortfarande tyngde hans tankar.

Fredrik Fehr kom från en medelklassfamilj med god ekonomi. Detta gjorde att han hade ekonomiska möjligheter att ta tjänstledigt från sin tjänst som universitetslärare och fördjupa sina studier i orientaliska språk utomlands. Han valde Tyskland och här kom han i kontakt med en annan sorts fromhet än i Sverige. När han senare kom tillbaka till Uppsala, beslöt han sig för att studera teologi och bli präst. Bland de första tjänsterna han hade var en ganska underordnad tjänst i sin hemförsamling på Södermalm. I Maria Magdalena församling blev han mycket omtyckt och folk kom strömmande för att lyssna på hans predikningar. De var annorlunda och i dessa fick åhörarna möta människan Jesus, hans framtidstankar om ett bättre samhälle samt den räddhågade Simon Petrus, Thomas Tvivlaren och de övriga tio lärjungarna.

Fredrik Fehr tyckte om att undervisa och detta märktes genast i den uppskattning han fick av sina konfirmander. De sökande tonåringarna fick genom Fredrik Fehr möta personen Jesus, en man som visade att gudstro inte var att slaviskt följa gamla lagar utan var att lita på en Gud, som var intresserad av människor. Något rabblande av Martin Luthers förklaringar till de tio budorden förekom inte i Folke Fehrs konfirmationsundervisning. En av konfirmanderna var Anna Forsell, som senare gifte sig med den blivande ärkebiskopen Nathan Söderblom.

Det spred sig snabbt bland Stockholms präster att Fredrik Fehr inte använde katekesen utan Bibeln i sin konfirmationsundervisning. De mest konservativa ansåg att Fredrik Fehr svek sitt kall som präst och att denna nya typ av konfirmationsundervisning skulle få till följd en våg av ungdomsbrottslighet och ett ökat antal utomäktenskapliga barn. Hur skulle ungdomarna veta vad som var stöld och äktenskapsbrott om de inte fick lära sig hur Martin Luther på 1500-talet definierat dessa lagöverträdelser?

Trots protester från den gammalkyrkliga blev Fredrik Fehr utnämnd till Pator Primarius och kyrkoherde i Storkyrkoförsamlingen. Något år senare fick han förtroendet att vara inspektor för pojkläroverket Södra Latin. Nu började han sitt arbete med att på detta pojkläroverk reformera kristendomsundervisningen. Södra Latin fick snart ryckte om sig att vara en radikal skola och ett läroverk där eleverna hade rätt att uttrycka sina egna tankar om tro och liv.

Fredrik Fehr blev bara 49 år gammal och dog år 1895. Han lämnade ett stort tomrum efter sig och hans tankar fördes först på 1940-talet vidare av Pastor Primarius Olle Nystedt.

Jag har under flera år letat efter spår av Fredrik Fehr. Förra läsåret hittade jag tack vare barnbarnet Sebastian Krantz Folke Fehrs tankar i elevkårens arbete i demokratisk fostran på Södra Latin. Styrelsen arbetade med att få alla i skolan att inse att varje människa är unik och har rätt till sina egna tankar och känslor samt sin egen trosuppfattning. Luthers lilla katekes hade Sebastian aldrig hört talas om och han blev stolt över att hans skola för ungefär 130 år sedan var landets första läroverk som vågade reformera undervisningen i kristendomskunskap.

När det nya seklet 1900 kom och Högalidskyrkan byggdes påpekade Nathan Söderblom att denna kyrka var en plats för söderborna att minnas Fredrik Fehr. Vid ingången finns hans namn inristat längst ner på den vänstra porten, den som brukar kallas Olaus Petriporten. Nathan Söderblom ansåg att det var tack vare Fredrik Fehrs reformarbete inom kristendomsundervisningen som de gudsförnekande tankegångarna inom den framstormande arbetarrörelsen hade kunnat hejdas. Det måste, enligt både Fredrik Fehr och Nathan Söderblom, skapas möjligheter att vara kristen och politiskt socialdemokrat samtidigt.

Fredrik Fehr tankar om hur lärarna skulle förmedla det kristna budskapet till sina elever diskuterades ofta i lärarkretsar. I det religiöst konservativa Göteborg funderade författarinnan och lärarinnan Jeanna Oterdal över detta. Hennes tankar var att alla ungdomar måste tränas i att hitta sitt eget jag och att de i sitt sökande skulle ta hjälp av Jesus och Gud Fader. Hon skrev en dikt om detta. Dikten blev en psalm, som har nummer 227 i 1986 års psalmbok.

”O du som ser, o du som vet
vart stackars väsens hemlighet,
som också vet, långt mer än jag,
mitt väsens natt och dag,
tag allt jag äger i din hand,
bränn slagget med din renhets brand
och låt mig leva i ditt land,
min Fader och min Gud.

Om än den väg som för till dig
är smärtornas och dödens stig,
så lär mig välja, Gud, ändå
den tunga vägen gå.
Den gång du viskade ditt “bliv”,
du ville mening i mitt liv.
Din mening i mitt väsen skriv,
min Fader och min Gud.”
Jeanna Oterdahl 1910

Bilden föreställer en liten del av Olaus Petriporten på Högalidskyrkan

En tanke på “Fredrik Fehr, Södra Latin och Högalidskyrkan

  1. Detta var synnerligen intressant för en kristen socialdemokrat. Aldrig hört talas om denne förkunnare förut eller att Södra latin skulle vara en föregångare för friare syn på den lutherska kristendomen. Tack Carin!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s