På 1980-talet gick jag flitigt till Friskis & Svettis och ledarnas klämkäcka rop ekar fortfarande i mina öron. Härligt! Roligt! Toppen! Glöm inte att andas!
En gång frågade jag en av ledarna hur man skulle göra för att andas bättre under passen. Svaren var undvikande och jag förstod att jag frågat efter något hon inte kunde svara på. Sedan dess har jag funderat mycket över hur man skall träna lungorna så att andningen fungerar bättre under långa träningspass och också när det i vardagslivet och under bilkörning blir stressigt. För ett par dagar sedan fick jag bra tips av logopeden Mia, som tittade in till mig och undrade om hon kunde få några äpplen. Efter en kort rundvandring under fruktträden föreslog Mia att vi skulle spela rullboll. Detta var inte bara ett enkelt bollspel, utan också en träning i att förbättra andningen och kanske få bättre kontroll över musklerna runt lungorna. Jag har nu i ett par dagar tränat upp mig i rullboll. Resultatet har blivit att jag andas lugnare och fått träningsvärk i magens muskler.
Mia plockade upp en pingisboll ur sin ryggsäck och vi satte oss på var sin sida om mitt vita och blanka köksbord. Nu kunde spelet börja. Den gick till så att vi skulle blåsa bollen mot varandra. Den enda gång vi fick ta i bollen med händerna var när den trillade ner på golvet. Om det var jag, som måste böja mig ner och ta upp bollen, fick Mia poäng. Detta fick hon många gånger, eftersom jag aldrig spelat rullboll tidigare.
Det var mycket att tänka på. Lungorna skulle fyllas med luft, munnen skulle formas så att det bara blev en smal öppning och jag skulle spänna ut kinderna. Hela tiden måste jag med ögonen ha kontroll på bollen så att jag säker visste vart jag skulle rikta luftstrålen. Efter ungefär fem minuter började magens muskler knorra. De uppskattade inte att jag hela tiden vred på mig eller hukande mig ner för att sätta munnen precis vid bordskanten för att undvika den försmädliga dunsen är bollen for ner på golvet.
Det blev en stunds vila med vattenpaus. Det ivriga blåsande hade gjort att jag blev torr i munnen. Nästa övning i rullboll blev betydligt jobbigare. Jag skulle lägga mig ner på mage på det svarta och en aning skrovliga golvet i hallen. Mia hittade mina smutsiga trädgårdstofflor och satte upp dem som målstolpar. Nu skulle jag blåsa bollen i mål.
Att lugnt fylla lungorna med luft i liggande ställning var mycket mer ansträngande än jag hade tänkt mig. Hela magen fick arbeta och när övningen var över och jag stod upp igen kändes det som om några millimeter bukfett hade försvunnit. En effekt var att jag kunde andas lugnare än jag gjort när jag la mig ner på golvet.
Nu var Mias korta besök över. Hon stoppade tillbaka pingisbollen i ryggsäcken. Vi kom överens om att hon kunde komma tillbaka när det är dags att ta ner vinterfrukten från träden.
Jag upplever nu att Mias övningar var mycket bra. Så snart som möjligt skall jag leta upp en sportaffär och köpa pingisbollar. Idag har jag tränat rullboll på köksbordet med hjälp av de spelkulor jag har för att träna upp mina hålfötter. Det går att med utblåsningarna få dem att rulla korta sträckor. Nu har jag byggt upp en labyrint med hjälp av glas och muggar på den hala bordsskivan. Träning ger färdighet. Jag kan få spelkulorna att rulla precis dit jag vill. Kinderna kommer att bli rundare och en del trista rynkor verkar försvinna.
Rullboll är en bra övning för alla som inte har lust att svettas på ett gym eller lyssna på klämkäcka rop från ledarna på Friskis & Svettis. En bieffekt att man genom att träna enligt Mia och rullboll slipper göra en kostsam ansiktslyftning.
Haha, Carin, den här va rolig att läsa. Du tränar allt på kroppen som går att träna. Imponerande. Andas bör man, annars dör man!