Årets julhandel – Kring Östermalmstorg

Årets julhandel - Kring Östermalmstorg

Årets julhandel – Kring Östermalmstorg
Jag är pojktorftig. Jag har aldrig slagit in ett paket i färggrant papper och prytt det med band och rosetter. Kanske ligger detta i den genetiska koden. Jag är vallonättling och min morfar tillhörde en frikyrka, som stod kalvinisterna mycket nära. I dessa kyrkor förekom inga altartavlor eller prydnader, allt skulle vara vitt och kalt, så att inte tankarna vändes bort från Gud. Trots detta tycker jag om att gå till kyrkor med vackra altartavlor och med målningar och vapensköldar på väggarna. Jag gillar också stå länge framför julskyltningen hos NK eller ströva runt och titta på allt det som affärerna har dukat upp i skyltfönstren. Det är spännande att se att utbudet skiftar från stadsdel till stadsdel.

I söndags, den tredje söndagen i advent, traskade jag runt ungefär en halvtimme i kvarteren vid Östermalmstorg. Här fick ett svagt solsken fritt spelrum i skyltfönstren och spegelbilder från Hedvig Eleonoras kyrktorn och träden på kyrkogården gled samman med skyltdockornas svarta klänningar och deras ansikten skymtades ur tornets fönstergluggar eller som vita lyktor i de kala trädkronorna. Det som slog mig är att svart är damernas modefärg runt Östermalmstorg. När jag kom som nyinflyttad till Stockholm för 46 år sedan fick jag ofta höra att Östermalm var änkenådernas stadsdel och här skulle änkorna gå svartklädda i drygt ett år efter makens bortgång. Efter detta gick det bra att använda grått eller lila, och en verklig dam fick under inga villkor ta på sig en röd klänning eller jacka. Det hemskaste brottet mot dessa oskrivna regler var att komma i tomteröda jeans.

Att stå framför skyltfönstret till en modeaffär vid torget var som att stå öga mot öga med en vålnad från kyrkogården. Min svarta jacka med gula reflexer fick godkänt. Jag misstänker att forna tiders änkenåder inte tänkte på att jag var klädd i en vinterjacka för vägarbetare. Den är underbar i min egen ganska mörka förort. Jag syns bra i mörkret och riskerar inte bli omkullsprungen av traktens energiska joggare, som tränar för Stockholm maraton alla tider på dygnet och i alla väder.

Jag såg mig runt och till slut hittade jag röda kläder. Skyltdockan var skrudad i en röd-grön-vit klanrutig pyjamas utan gylf. Det var en dräkt för en sömnig henjultomte, en tomte som längtade hem till sin medeltida borg i Skottland. Jag funderade på att gå in och köpa den och ha den på mig när barnbarnen kommer släpande med risgrynsgröt på morgonen på julafton. Snart slog jag bort tankarna. Den skulle säkert inte komma till användning förrän näste jul och jag vill inte fylla mina lådor med onödiga prylar.

Det finns en hel rad underbara affärer längs Nybrogatan. Här kan man hitta sådant som är omöjligt att sälja i Skärholmen eller Husby. Det kan vara konsthantverk från en hemslöjdsaffär, där de gamla klassiska mönstren från dalahästar finns på julprydnader. Själv blev jag mycket förtjust i en glad gris, som såg ut som om han vore en yster fåle. Den finns i skyltfönstret varje jul. För mig har det blivit en jultradition att åka till Östermalmstorg, känna alla dofterna i Östermalmshallen och säga God Jul till denna mysiga gris hos Svensk Hemslöjd. Grisen ser ut som om han vill göra alla till fridsamma vegetarianer.

Det jobbiga med att med kameran dokumentera julhandeln är att fingrarna blir stelfrusna. Jag ville snabbt bli varm och funderade på en kort fikapaus hos McDonald. Då kom jag att tänka på att det vore trevligt att bekanta sig med höstens nyutkomna böcker. Kaffe kunde jag dricka hemma och det är ju inte varje dag jag har tillfälle att ströva runt i en stor bokhandel.
Bland alla boktravarna insåg jag att detta med julklappar kanske inte är så tokigt. Här fanns mycket, som jag skulle kunna tänka mig att ge bort i julklapp, som en bok om kungafamiljen till min sons svärmor Margit. Hon har i dagarna flyttat från Malmö till ett sjukhem på Södermalm. Margit är road av kungahuset. En bok om franska viner skulle passa svärsonen Bosse och en nyutkommen bok om Winston Churchill som julklapp till det historieintresserade barnbarnet Sebastian.

Min strokedrabbade make David är från Småland. Han gillar att läsa och jag lyckades knipa affärens sista exemplar av den rikt illustrerade boken ”Smålänningar världens mest framgångsrika folk”. När jag skulle betala upptäckte jag till min stora förvåning att det inte var någon kö. Till en bokhandel på Östermalm går man för att ströva runt, prata med de grannar man träffar och bläddra i böcker. Flickan bakom kassadisken tittade förvånad på min vägarbetarjacka och av hennes min förstod jag att hon klassade mig som en annorlunda, förmögen och småsnål änkenåd.

”Skall jag slå in boken åt Damen?” frågade hon med ett blygt leende. ”Vi har just fått in elegant julklappspapper och läckra snören, detta är gratis.”

”Tack för omtanken” sa jag glatt. ”Det räcker med en plastpåse. Boken är till min make och han skall få den genast. Han är från Småland.”

Jag gick till tunnelbanan och passerade den dalaröda grisen.
”Hej då, du Dalahästnasse, vi ses nästa jul!”

En tanke på “Årets julhandel – Kring Östermalmstorg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s