Julhandel i Stockholm – Krisens Skärholmen

Julhandel i Stockholm – Krisens Skärholmen

Jag brukar varje år i december ta tunnelbanan till Skärholmen och gå runt och bekanta mig med alla tillfälliga stånd, som är uppsatta i de tre galleriorna. Här har jag köpt strumpor, stickade av ull från lamadjur, pälsfodrade skinnhandskar, barkbröd från Norrland och renkorv från Lappland. I år finns ingenting av detta, vilket troligtvis beror på att folket i Skärholmen känner hur krisen skaver och därför inte köper mer än det allra nödvändigaste. Årets enda försäljarna var skrikande grabbar, som i varje tant såg ett byte för sina förförelsekonster. Budskapet var att byte telefonbolag.

Igår var jag i Skärholmen och strövade runt i de tre galleriorna. Folk gled fram och tittade förstrött i olika skyltfönster och slog sig sedan ner för att dricka kaffe med lussekatt. Här märktes krisen, två personer delade på kaffebrödet och de satt länge och såg sig omkring. Förr om åren brukade spontana luciatåg sjungande skrida fram genom galleriorna, någon kom med en gitarr och spelade julsånger och tomtar tassade runt och bjöd på pepparkakor. Då var det en förort med självförtroende, i år var livsmodet borta.

Jag behövde nya dricksglas och sökte mig därför till Överskottsbolaget, som har sin stora affär i anslutning till parkeringsgaraget. Från bilarna strömmade det folk till denna affär. Genast förstod jag vad det gällde och varför det var trängsel på parkeringsplatsen just här. Överkottsbolaget hade extrapris på storförpackningar av toapapper.

Jag tog min kundvagn och började leta efter dricksglas. Det första jag såg var en flock porslinsjultomtar. Deras ögon var tomma som soldater på väg till ett slag de var dömda att förlora och de släpade på grötfat. Bakom sig hade de lucior, som gick åt ett helt annat håll. Jag vände på en av tomtarna och konstaterade att han var gjord i Kina. Det hela påminde om en förminskad och terrakottaarmé. Folk strömmade snabbt förbi tomtarna med siktet inställt på toapapper och jag blev stående och glodde ner på denna massproduktion av julskräp, som om en vecka kommer att hamna på soptippen. Några anvisningar på återvinning av porslin hittade jag inte

Efter Överskottsbolagen blev det den stora ICA-hallen. Jag visste inte riktigt vad jag ville ha utan bara gick planlöst runt och spanade in julmaten. Också här strövade folket runt utan att lägga något i kundvagnen och många var på jakt efter extraprisvaror. I en kyldisk låg ett berg med julkorvar och julskinkor. En stor skylt lockade med att man kunde få köpa två korvar för 25 kronor. Här fick jag vara med om det som är typiskt för Skärholmen, folk pratar med varandra på samma sätt som när gamla skolkamrater möts. Allt som sades handlade inte om julen. En dam i kappa och hatt kom linkande med hjälp av en krycka. Hon glodde ner på korvberget och stönade:
”Nu är allt sämre och förr var korvarna större, det var bättre förr när statministern hette Olof Palme.”

En av våra nya svenskar, en tjej i 30-årsåldern. tittade på korvarna och undrade först om de innehöll griskött och sedan vem Olof Palme var. Hon fick inget svar av hattdamen, som fortsatta att muttra om att det var bättre när statsministern hette Olof Palme. En annan kund började lovprisa sin barndoms julkorv, som var gjord av äkta griskött. Men varför fanns det ingen skylt om att korvarna var ekologiska och att grisarna hade slaktats på ett värdigt sätt? Var det kanske hästkött i korvarna eftersom de var så billiga? Ingen stoppade ner julkorvar i kundvagnen och ingen försökte förklara vad Olof Palme stod för. Själv gick jag till hyllorna med bröd, eftersom jag mindes att det var nästan tomt i brödlådan.

Damen med hatt och krycka följde mig som en skugga genom hela ICA-butiken. Jag fick på min väg genom kassan höra samma ramsa om att korvarna blivit mindre och att det var bättre förr. Vid hälsokostaffären lyckades jag äntligen bli av med detta sällskap. Innan dess fick jag veta att hon vuxit upp i Stockholms innerstad, i en stadsdel med stil, och att hon blivit ”tvångsförflyttad” till det förfärliga Skärholmen.

För flera år sedan fick jag rådet av min ögonläkare att äta hälsokostpillren Blue Eye. Då höll jag på att förlora synen. Injektioner rakt in i ögonen och tabletterna har gjort att jag ser lika bra som för 30 år sedan. Nu var tabletterna nästan slut och jag ville köpa en storförpackning före julhelgen.

I hälsokostbutiken hittade jag köpglädje. Det var kostymgubbar, som köpte bantningsmedel, det var en tant, som var på jakt efter kostersättning till sin vintertrötta hund, och det var starka grabbar, som ville ha proteinpreparat. Det var tyngdlyftarna, som fyllde affären med sina diskussioner om kommande tävlingar och träning.

”Skönt med jul, firar inte, skall vara på gym hela helgen, vad skall jag smälla i mig för att klara detta?”

Den späda tjejen bakom kassan gjorde sitt bästa att förklara vad olika preparat innehöll. En annan av de starka grabbarna fyllde i
”Tiderna har vänt, mer övertid, mer pengar, mindre tid, skönt med tre dagar ledigt, jag vill ha mer julhelg!”

”Inte jag” sa tanten med den vintertrötta hunden. ”Hemtjänst har semester och det kommer ingen förrän efter nyår och dammsuger bort barren under julgranen, borde nog satsa på plastgran.”

Grabbarna handlade och betalade kontant och försvann med sina fullastade påsar till det nyöppnade gymet. Nu blev det min tur och jag betalade med kontokort.

”Skönt” sa den späda tjejen bakom kassan. ”Ibland är jag rädd för att det skall komma en rånare. Men som väl är tittar starka grabbar in varje dag. Mer sålt, vi går mot bättre tider.”

Hemma såg jag på TV att Konjunkturinstitutet har konstaterat att alla kurvor långsamt pekar uppåt. Folk kommer att få mer pengar i plånboken och snålhetens år byts ut mot försiktig köplust. Efter nyheterna bläddrade jag förstrött i en av min makes facktidningar om teknik. Porslin krossas, mals ner och blir ett utmärkt väggrus. Inom en snar framtid kommer kinesiska tomtar julnatten att titta fram ur vägrenen på motorvägarna.

”Tipp, tapp, tipp, tapp, tippetippetipp . . . ”

One thought on “Julhandel i Stockholm – Krisens Skärholmen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s