En daggkåpa i min hand

En daggkåpa i min hand

Jag minns ingenting av den försommar jag var två år. Mammas väninnor berättade ibland att de upplevde mig som ett mycket annorlunda barn. Jag var den vetgiriga flickan, som inte brydde sig om sina dockor, och som ville veta namnet på alla blommor i den vildvuxna trädgården utanför vår bostad. Jag lär ha känt igen tolv olika blommor och kunnat de latinska namnet på några av dem.

Vi bodde i Mössens Hus intill Bokedalens hållplats i Jonsereds bruk. Huset tillhörde bruket och var i stort behov av reparation. Till huset tillhörde en trädgård, som ingen visste vem som hade ansvaret för. Mössens Hus var tjänstebostad för olika tjänstemän och långt innan vi flyttade in hade det funnits en välvårdad blomsterträdgård utanför huset. I början av 1930-talet kämpade förvildade trädgårdsväxter och ogräs om utrymmet. Några av vildmarkens växter hade också letat sig i in trädgården.

Det fanns ett staket runt trädgården och det skulle hindra husets barn från att springa ner på järnvägsspåret strax utanför trädgården. När det inte regnade tog vår barnflicka på mig ytterkläder och vi gick nedför den knarrande trappan och jag kom ut i trädgården och fick roa mig på egen hand medan barnflickan hjälpte mamma med hushållet. Jag trivdes och strövade från kant till kant och pratade med de olika växterna.

När skollovet började flyttade vi till en bondgård i Skintebo. Farmor hade bestämt att på somrarna ville hon bo tillsammans med sina fyra barn. Det var pappa, två ogifta lärarinnor och den ogifte son, som var kamrer på ett rederi. Ingen av dem var förtjust i barn och jag upplevde att jag var till besvär. Bondgården var full av olika slags loppor och jag gnydde alltid över hemska loppbett. Här fanns det gräsmattor jag inte fick gå på och växter, jag inte fick röra. Jag längtade hem till Mössens Hus i Bokedalen, hem till mössen, som nattetid ilade runt under min säng, och hem till de dundrande tågen.

Jag var rädd för farmor, som kom stapplande med sin käpp på trädgårdsgångarna. En dag ville jag göra henne glad och gick bort bakom bondgårdens smedja och plockade vilda blommor åt henne. Det blev en bukett av smörblommor, tjärblomster och en enda daggkåpa. Jag räckte nigande fram buketten till farmor och väntade mig ett tacksamt leende. Så blev det inte. Farmor synade mina blommor noga och fräste mot mig. Om inte vår barnflicka kommit, skulle farmor ha slängt buketten i ansiktet på mig. Nu vågade inte farmor göra bort sig för tjänstefolket, eftersom hon var rädd för att hennes lydiga hembiträde och vår barnflicka skulle gadda ihop sig mot henne. Jag förstod aldrig varför farmor blev arg på mig, jag ville ju bara visa att jag trots allt tyckte om henne,

I mars 1933 flyttade vi från Bokedalen till Linnégatan 40 i Göteborg. Det fanns en mycket liten gräsmatta utanför huset, men den fick jag inte gå på. Jag kände mig instängd i en lägenhet med tre paradrum i fil med fönster mot väster. Det enda lekutrymmet var den långa serveringsgången utan fönster. Jag längtade hem till trädgården vid Mössens Hus i Bokedalen.

När jag blev äldre började jag varje försommar leta reda på platser där det växte daggkåpor. De vackraste blommade bakom säldammen i Slottsskogen och en dag plockade jag en bukett och tog med mig hem. När mamma såg dem stirrade hon förskräckt på mig och sa att jag hade plockat omoralens och syndens blommor och att jag inte fick ta dem med mig när jag hälsade på hennes moster Matilda. Jag begrep inte vad hon menade.

Ett par år senare fick jag veta att moster Matilda skaffade sig extrainkomster genom att koka magiska mediciner på vilda växter, brännvin och honung. Några gånger som barn hade mamma varit ute i månsken och plockat daggkåpor tillsammans med moster Matilda. Eftersom mamma var mörkrädd upplevde hon detta som mycket skrämmande. Under plockandet fick mamma höra otrevliga historierom förbjuden kärlek och rädslan att inte få vara kronbrud.

Det dröjde fram till år 1967 tills jag fick en egen trädgård, där jag fick ha vilka växter jag ville och kunde få sparka boll med barnen på en egen gräsmatta. Till min stora glädje upptäckte jag att vi hade vackra daggkåpor i det stenparti, som den tidigare ägaren försökt skapa. Jag har sedan dess vårdat dem ömt och nu håller de på att invadera delar av gräsmattan. Det är som om jag har fått tillbaka barndomens trädgård i Bokedalen.

Under åren som gått har jag varje sommar läst om olika växter, som finns i trädgården. Det som har slagit mig är den betydelse daggkåpan hade i den folktro, som var djupt rotad i trakterna runt Skara. Från dessa bygder kom både farmor och moster Matilda.

Det gamla och nu bortglömda namnet daggkåpa var Jungfru Marie Kåpa. En dekokt på brännvin, torkade späda blad av daggkåpa och honung kunde få en flickas mödomshinna att växa ut och hon kunde vara oskuld den dag hon gifte sig. Detta var för drygt hundra år sedan mycket viktigt, eftersom bara kyska brudar hade rätt att bära församlingens brudkrona och i samband med vigseln få en slant till bosättningen.

I en mapp har jag mina farföräldrars gamla kärleksbrev. Farmor var inte oskuld när hon gifte sig och till hennes stora förtret var hon ingen kronbrud. Jag vet inte om hon sökte upp någon klok gumma och drack en magisk dekokt och om hon i smyg bad en bön till Jungfru Maria om att mödomshinnan skulle växa ut. Farmor var religiös och ibland tjatade hon sig till att få vara med när jag läste aftonbön.

En daggkåpa i min hand – jag var inte oskuld när jag med församlingens brudkrona gifte mig i Guldhedens kyrka för snart 60 år sedan.

En tanke på “En daggkåpa i min hand

  1. Hädanefter kommer jag också att leta efter daggkåporna bakom säldammen när jag tar vägen genom Slottsskogen. Har själv under senare år kommit att älska daggkåpor med dess gulgröna flor och har faktiskt under senare år planterat några inköpta plantor i rabatterna på landet. Tänk att växter kunde frammana sådana känslor som du så fint förmedlat i din berättelse.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s