Jag och mitt kylskåp

Jag och mitt kylskåp

Jag växte upp under isskåpens tid. Isskåp var något som bara överklassen och restaurangen hade råd med. Varje morgon skulle gårdskarlen dra sin kärra till fiskhamnen i Göteborg och få den fullastad med is, som sedan under mycket pustande bars in i herrskapsköket och placerades i låda i isskåpet. De mest välbärgade kostade på sig ett kylskåp från Elektrolux och det var fest att få komma till en familj, som ägde en sådan dyrbarhet. Där kunde de gästande barnen bjudas på sockerdricka med simmande isbitar.

I mitt föräldrahem fanns varken isskåp eller kylskåp och en sådan bekvämlighet fanns inte i den omoderna lägenhet jag i slutet av 1950-talet bodde i som nygift. Efter några år hade vi råd att köpa ett kylskåp och detta förändrade mitt liv. Då började jag laga mycket mat och frysa in för kommande middagar. Sedan dess har jag bytt frys och kyl ett antal gånger. Det sista bytet skedde för fem år skedde vårvintern 2009. Då hade jag varit utan kylskåp i ett par veckor och förvarat mina livsmedel på balkongen. Det blev ett stort modernt skåp med kyl och frys i en enda enhet.

Dagen före Kristi Himmelsfärdsdag började det lukta märkligt i kylskåpet. Något var på tok och på eftermiddagen upptäckte jag att till min stora förfäran att det var 26 grader varmt i kylskåpet. Dessutom löpte frysen amok och pep ständigt om att den stängda dörren inte var ordentligt tillsluten.

Mina barn har lärt mig att om ingenting annat hjälper skall man läsa bruksanvisningen ordentligt. Jag visste var jag hade det lilla häftet och började studera den ordentlig. Då upptäckte jag till min förfäran att jag inte hade läst på, innan jag stoppade allt det jag hade i lådor på balkongen. Då tänkte jag inte på att kylskåpet var konstruerat på ett annat sätt än jag var van vid. Min slutsats var att jag hade lyckats blockera fläkten högst upp med mängder av sillburkar.

Jag gjorde allt som stod i bruksanvisningen som man kunde göra själv. Ingenting hjälpte. Det enda som återstod var att ringa till företaget och be dem skicka en servicekille. Det var ju helg och på fredag var det klämdag, sedan lördag och söndag. Det var först i måndags, som jag lyckades komma fram till företaget och fick då veta att jag hade nummer 9 i kön.

Jag satt en halvtimme och väntade på min tur. Efter detta fick jag prata med en trevlig tjej, som bad mig beskriva alla problem jag hade. Nu var jag glad för att jag ordentligt hade mätt temperaturen i både kyldelen och frysdelen.

”Jag förstår” sa tjejen glatt. ”Det kommer en grabb på torsdag ungefär klockan 10. Hur klarar du dig innan hjälpen kommer? Kan jag få din portkod!”
”Har en bra matkällare, vi bor i villa, ytterdörren kommer att vara öppen.”

Vi har en mycket bra matkällare, som byggdes av den förste husägaren. När vi flyttade in i huset i mitten på 1960-talet berättade de äldsta i området att denne man hade varit frivillig på Tysklands sida under det första världskriget. Under dessa år hade han lärt sig bygga skyttegravar och denna kunskap tillämpade han på husbygget. Det gick åt mycket material till matkällaren, pengarna tog slut och stora delar av grunden är inte lika ordentligt gjorda. Trappan ner till källaren är ett slarvjobb, där stegen har tätats med gamla tidningar och murarrockar. Den är jobbig att gå i och redan efter ett par dagar rännande upp och ner för trappan med mat fick jag stickningar i knäskålarna. När det tog emot tänkte jag på husets första kvinna, som varken hade kylskåp eller varmvatten och där husets enda toalett fanns i källaren. Jag hade egentligen inget att gny och gnälla för.

Under veckan utan kylskåp märkte jag att jag inte har städat matkällaren på flera år. Nu började jag leta reda på sådant som kunde slängas eller skänkas till Myrorna. Sedan kom jag överens med mig själv att de dagar det regnar och jag inte kan jobba i trädgården, skall jag ägna mig åt att städa och röja i matkällaren.

Det blev torsdag före nationaldagen och kylskåpsgrabben körde in med sin skåpbil precis klockan tio på morgonen. Han konstaterade att glatt att det hade bildats is i kylaggregatet i frysdelen och att nu måste frysen tömmas och skyddskåpan plockas bort. Det visade sig att den frusit fast. Grabben plockade fram en hårtork ur sin verktygslåda och började energiskt blåsa varmluft in i frysen. Det rann vatten från frysen och min uppgift blev att torka upp allt smältvattnet. Så småningom gick det att bända loss skyddskåpan och tina upp all is, som samlats runt aggregatet.

Till slut var allt klart och det, som grabben rivit ur frysen, sattes in igen. Efter detta fick grabben något mycket moderligt över sig.

”Du har inte skjutit in någon av frysen lådor ordentlig. Det gick inte att stänga dörren till frysen ordentligt, det blev en springa ungefär en mm stor. Luft sipprade in och sedan bildades det is på väggarna. Fläkten fungerar som den skall.”

Jag kände mig dum och frågade varför inte larmklockan skrällde till när jag slarvat.

Grabben log och förklarade att en så liten springa inte ger upphov till några gälla pip från kylskåpet. Efter detta började han plocka ihop sina verktyg och sedan torkade han av köksgolvet mycket ordentligt.

När grabben rest sig upp kom moderligheten tillbaka. Nu fick jag inte öppna dörren till kylen eller frysen förrän det gått minst 24 timmar. Då skulle kylaggregatet arbeta normalt igen. Sedan tittade han på mina knän och undrade om jag hade ont i dem.

”Källartrappan är jobbig att springa i” sa jag med en suck.

”Gå till en sportaffär och köp knäskydd! Det kan du säkert behöva när alla matvaror skall tillbaka in i kylskåpet.”

Nu har jag plockat in maten i kylskåpet och under detta arbete tittat förfärat på all skit jag samlat i matkällaren. Nu måste jag komma ihåg att ta hem knäskydden från gymet innan städningen kan börja. Tyvärr kommer jag säkert att glömma denna detalj. Det är roligare att läsa, skriva och klippa gräsmattan än att röja i en lortig matkällare.

Mina knäskydd ligger i skåpet på gymet. Jag måste komma ihåg att ta hem dem så att jag kan börja röja i källaren utan att bli en smula invalidiserad.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s