Vår Fru Jungfru Maria av Fátima

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Idag är det den fjärde söndagen i advent. Texten, som läses i våra kyrkor, handlar om Guds Moder, Jungfru Maria. I vår sekulariserade vardag betyder denna kvinna mycket lite och vi har många gånger svårt att förstå att hon har förmåga att gripa in och förändra livet för människor.

På Madeira finns det en annan bild av Jungfru Maria än den vi möter i vårt lands kyrkor. Hon är klädd i vitt och har ett blekt ansikte. Det finns ingen strålglans runt henne och håret är täckt av en slöja. Hon finns som statyer längs levadorna och i parkerna. I kyrkorna är det vanligt med speciella altare till hennes ära. Detta är Vår Fru av Fátima, som år 1917 visade sig för några herdebarn utanför den lilla staden Fátima i centrala Portugal. Barnen fick höra henne viska fram tre hemliga böner, som de senare framförde till prästerna i sin församlingskyrka. De har senare tolkats på olika sätt och översatts från portugisiska till latin.

1917 var katastrofens år för Portugals kristna. Portugal hade år 1910 blivit republik och fått en ny författning. Enligt denna skulle landet ha religionsfrihet och den katolska kyrkans makt över folket måste brytas. Ett led i denna strävan var att förbjuda klockringning i kyrkorna. Många av de ledande politikerna var övertygade marxister och de ansåg att kristendomen var som opium för folket. Kriget, som bröt ut år 1914, hade förändrat livet till det sämre för vanligt folk. Portugals inkomster kom till stor del från handelsflottan, som nu inte vågade lämna hamnarna. Ute på Atlanten fanns tyska ubåtar, som skoningslöst sköt sönder alla fartyg, som inte hade tysk flagg. Allt detta förde med sig att det saknades mat och landet plågades av arbetslöshet. Trösten fanns kanske i kyrkorna.

Tyskland hade först i början av 1900-talet utvecklats till en industrination. Både England och Sverige hade långt tidigare startat järnbruk och sågverk. Nu krävde Tyskland livsrum för sin växande industri. Råvarorna fanns i de brittiska och portugisisk kolonierna i Afrika. Dessa områden ville Tyskland erövra, landet önskade få tillgång till gruvor och skogar. Tyskland hoppades att samtidigt att i Afrika få en marknad för sina industriprodukter. Tyska trupper trängde långt in i Portugals koloni Angola och hit hade regeringen skickat trupper för att försvara sitt område. De inkallade pojkarna stupade och många familjer drabbades av sorg. I smyg sökte sig folket till kyrkorna, som ofta var stängda. Många väntade på ett tecken från Gud. Tecknet på att Gud fanns och att han höll sin hand över Portugal blev herdebarnens oväntade möte med Jungfru Maria. De hemligheter, som Jungfru Maria viskade till herdebarnen, handlade om att kristendomen måste få komma tillbaka till landet och att det skulle fred

på jorden.OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Herdebarnen kunde med stor inlevelse skildra sina upplevelser för byns präst, som sedan förde budskapet vidare. Den katolska kyrkan tog till sig de tre hemligheterna. Händelsen kom att beskrivas som ett mirakel och i Portugal skapades efter krigsslutet 1918 en ny bild av Jungfru Maria. Det är en kvinna utan kungakrona, en fredsrörelsens kvinna och en kvinna, som vill skapa respekt för det kristna budskapet.

 

Högt uppe bergen i Santana vid Madeiras nordkust ligger ett litet kapell från början av 1950-talet. Det är ett av Madeiras alla fátimakapell. I detta lilla andaktsrum är det fredsfurstinnan, som griper tag i besökarna. Hon har sällskap med sin son Jesus, som här inte är klädd i gudomliga och eleganta kläder utan är en vanlig herde. Kapellet uppfördes när det kalla kriget höll på att bryta ut på allvar. Det var under denna tid som alla svenskar fick en broschyr i brevlådorna om hur man skulle skydda sig vid ett tredje världskrig. Hos oss sökte sig då få till kyrkorna för att söka tröst. På Madeira var det annorlunda. Folket drog till kyrkorna och tände ljus framför skulpturer av Jungfru Maria Fátima. Hon var för madeiraborna mycket levande och kunde gripa in i vardagslivet och skydda deras stränder från främmande ubåtar. Några såg henne glida förbi vid levadorna och andra anade hennes närvaro när de arbetade i bananodlingarna eller på vingårdarna.

johannespaulus[1]

Påven Johannes Paulus II skymtade Jungfru Maria Fátima den 13 maj 1993. En man klev fram ur folkhopen, drog fram sin revolver och sköt rakt mot påvens huvud. Då hände undret. En vitklädd kvinna ställde sig bredvid påven och höll upp sin hand. Den välriktade kulan tog en annan bana och snuddade bara vid påvens hår. Kvinnan försvann sedan lika spårlöst som hon kommit. Detta var Jungfru Maria Fátima.

 

Händelsen har nu tolkats av vår nuvarande påve Fransiskus. Han har tagit fasta på den första hemligheten, som Guds Moder viskade till herdebarnen utanför staden Fátima i Portugal. Hemligheten har blivit en omtyckt bön, som passar bra denna sista söndag före jul.

 

”O min Jesus, förlåt oss våra synder,

bevara oss från helvetets eld.

Led alla själar till himmelen,

särskilt dem som behöver din barmhärtighet allra mest.

Amen.”

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s