En bok med anor

culpeper

Jag har börjat gå igenom alla de böcker jag under årens lopp har köpt eller har fått. Det är otroligt många hyllmeter jag samlat på mig sedan jag var barn. Många böcker har för länge sedan passerat de dagar då de var aktuella och alla, som ville leva med i debatten, måste läsa. Dessa skall så snart som möjligt stoppas ner i en behållare för brännbart skräp.

Det är en spännande sysselsättning att städa bort dammet i dessa överfyllda bokhyllor. Arbetet slutar ofta med att jag sitter på golvet bredvid dammsugaren och bläddrar i en bok, som jag totalt har glömt bort. Detta hände mig igår.

En av de böcker jag plockade fram fick mig att drömma om sol och sommar. Det var en bok om medicinalväxter, ett nytryck av Culpeper´s Complete Herbal. Boken kom ut i England år 1826 och det handskrivna manuskriptet är från mitten av 1600-talet. Det blev en resa knappt 400 år tillbaka i tiden, till en tid före de stora läkemedelsföretagen och en tid, när det vilade något av magiska krafter och övernaturliga väsen över varje apotek. Alla apotekare hade sina egna hemliga recept. Det var inte säkert att han alltid visste vilka örter som gick att använda. Det behövdes en förteckning över nyttiga växter och den skapades av Nicholas Culpeper.

Nicholas Culpeper var både astrolog och botanist. Han tog initiativ till att göra att register över alla medicinalväxter i England och i de brittiska kolonierna i Nordamerika. Detta var mer än hundra år innan Linné började ge växterna vetenskapliga namn och dela in dem i familjer. Nickolas Culpeper använde sig av de växtnamn, som apotekarna skrev på sina burkar och flaskor. När det gällde Nordamerika föredrog Nicholas Culpeper de växtnamn, som indianerna kände till. När teckningarna var gjorda och tryckta i en liten upplaga, fick kvinnor sitta och färglägga bilderna. Det hände ofta att de aldrig hade sett växten och då kunde färgerna bli helt fel.

På 1600-talet var det viktigt att tala om vilka himlakroppar, som styrde de olika medicinalväxterna. Himlakropparna hade olika magiska krafter och detta påverkade hela naturen. Vissa himlakroppar vände sig till männen och andra till kvinnorna. Solen och planeten Mars hörde som regel till männens värld och månen till kvinnornas. Den, som hade förmåga att ta till sig planeten Venus kraft, kände sig socialt starkare och hade inga svårigheter att dra till dig det andra könet. Planeten Venus gjorde så att allt doftade gott, det luktade vår och nyutslagna rosor.svärdslilja

Nicholas Culpeter funderade aldrig över om en växt, som var bra vid sårbehandling, kunde vara livsfarlig att förtära. En sådan växt var den gula svärdsliljan, som har anor från tempelträdgårdar i Egypten för ungefär 3400 år sedan. Denna vackra blomma har en stor fördel. Om man river sönder en färsk jordstam och blandar den med järnfilspån, kokar blandningen och silar den får man ett vackert blåsvart bläck, som inte bleks av solen. Växten är giftig. Växtsaften är utmärkt när det gäller att göra rent sår efter svärdshugg.

Den gula svärdsliljan trivs bra insjöar och diken. Den blommar på försommaren och många plockar med sig hem de glänsande blommorna och sätter i dem en vas. Detta är helt meningslöst. Blommorna vissnade redan efter ett par timmar.

Nicholas Culpeper hade bestämda åsikter om den gula svärdsliljan. Den beskyddades av månen och var en växt för kvinnor. De lysande gula blommorna speglade kvinnornas själ, de vackra blombladen med röda ränder berättade om kvinnornas rädsla för att helt ge sig hän åt kärleken. Rådet var att om månadsblödningarna upphörde, kunde kvinnorna dricka en blandning av växtens saft och vin. Hur många gravida unga kvinnor, som avled efter denna medicin, framgår inte av texten.

Nicholas Culpeper hade fångat upp dessa kunskaper från klostrens trädgårdsarbetare. De var inte munkar, de bodde utanför klostren, de var gifta och hade familj. I denna miljö växte det fram släkter, där kunskapen om medicinalväxter gick i arv från generation till generation. Här fanns en skamlig kunskap om fosterfördrivning.

Det fanns inom den gamla örtmedicinen en föreställning om att lika botar lika. Det finns antydningar i Nicholas Culpeters bok om att av gul svärdslilja går det att göra en verksam medicin mot gulsot.

groblad

Kunskap om ett fåtal läkeväxter fanns i vårt land redan under järnåldern. En av dessa var groblad. Fröerna samlades in och blev en närande gröt och bladen användes som plåster. I Kalle Ankas överlevnadshandbok, som kom ut i början av 1960-talet, fanns det anvisningar om hur man hittar groblad och hur man placerar dem på sönderskrapade knän. Mina barn studerade häftet mycket noga och var måna om att alltid se efter var i naturen grobladen spirade. Gröt på fröerna var inte uppskattat, det var godare med havregrynsgröt och äppelmos.

Nicholas Culpeper nöjde sig inte bara med plåster. Groblad beskyddas både av den manliga och röda stridsplaneten Mars och morgonstjärnan den ljuva planeten Venus. För att inte störa kyrkans moraluppfattning gjorde han diskreta påpekande att grobladets raka blomställning påminde om liten men inte obetydlig del av den manliga kroppen, en kroppsdel som ofta behöver vårdas efter marscher i vild och insektsrik terräng. Kvinnorna skulle i växten se det skimrande morgonljuset och vid uppvaknandet efter en ljuvlig natt inse att något kunde ha gått på tok. Då var det alldeles utmärkt att dricka ett te på blad av groblad. Tyvärr finns det ingenting i växten, som antyder att den kan vara ett bra dagen-efter-piller.

Sammanlagt finns över 200 växter skildrade i ord och bild i boken. Bokens redaktör har inte ändrat varken stavning och grammatik. Språket från 1600-talet måste läsaren kämpa sig igenom. I min bok ligger en gammal lapp med anteckningar om gamla och nu inte använda engelska ord samt en notering om att jag köpte boken på bokrean 1982.

Jag minns att jag sommaren 1982 funderade på att i vår trädgård skapa en del av den blomsterprakt, som finns skildrad i Nicholas Gulpepers bok. Jag köpte några engelska fröpåsar och grävde fram ett litet land blomsterland på baksidan av huset. Det blev inte som jag hade tänkt mig. Den enda växten som trivdes i trädgården var tusenskönan, som enligt Nicholas Culpeper stod under beskydd av planeten Venus. Bästa tiden att plocka tusensköna var i stjärntecknet Kräftan, som börjar den 22 juni och slutar den 22 juli. Av blommor och blad kunde man koka mediciner helt anpassade för kvinnornas kropp och psyke. När det gällde att dämpa upphostningar av blod från bröstet var ett te på de torkade blommorna ett utmärkt botemedel.

Idag är alla överens om att tusensköna inte är en läkeört mot tuberkulos. Jag minns från min barndom hur mamma energiskt drog upp varenda tusensköna, som hade letat sig in i vår trädgård. För henne betydde tusensköna sanatorium, lidande och död. Jag förstod ingenting. Många år senare fick jag av andra släktingar höra att kvinnorna i mammas släkt i generationer hade varit kloka gummor och några hade regelbundet fått varningar av församlingens präster för att de sysslade med svartkonst. Släkten härstammade från en gammal klosterbygd strax utanför Skara.

Culpepers bok är en fantastisk resa tillbaka i tiden. Den har sedan jag tog ner den från bokhyllan lärt mig en del om min egen släkt. Jag kommer att behålla boken och inte slänga den bland brännbart skräp.

Illustrationerna kommer från Culpepers bok och från ”Örtmedicin och växtmagi” utgiven på Det Bästas förlag.

En tanke på “En bok med anor

  1. En underbar bok med fina bilder. Ett av mina stora intressen är naturläkemedel. På 1950 talet tillverkade vi på apoteket både dekokter, infusioner, salvor, pillertrillning m.m. och nästan allt kom från växt eller djurriket. Vi hade blodiglar i en burk som även idag användes vi ögonoperationer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s