Att kämpa mot höjder

2015-04-25 11.08.36

I julas var livet motigt för mig. Då tog jag ett djärvt beslut. Jag skulle se framåt mot oktober 2015 och försöka hitta en vandringsresa. Det fanns ett par stycket att välja på och jag valde en i Italien, i Cinque Terre. Anledningen till detta är att jag klarar av att läsa på italienska. Detta är en fördel, eftersom det vanliga är att skyltar av olika slag bare brukar vara skrivna på landets språk. Kanske borde jag ha tänkt annorlunda. Cinque Terre är den del av Italien där Alperna slänger sig ut i Medelhavet. Området ingår i våra världsarv och här kan man njuta av Historiens vingslag sedan urminnes tider. I bergssluttningarna finns grottor, som var bostäder för människor för mer än 2000 år sedan. För att kunna ta till sig allt detta måste besökarna vandra uppför bergssluttningarnas trappor. De är ofta branta.

Jag fyllde i blanketten och suckade djupt när jag upptäckte at jag skulle skriva ner vilket år jag är född. Hår kunde jag bluffa och göra mig tio år yngre än vad jag är. Men erfarenheten har lärt mig att det kan få oanade och också mindre trevliga konsekvenser att bluffa med sin ålder. Alltså fyllde jag snällt i år 1930.

I det material jag fick tillgång till stod det att deltagarna måste vara förberedda på att det är mycket trappor och att det gäller att vara vältränad. Av bekanta har jag fått veta att den första dagen blir det minst tre kilometer trappor uppåt. Hur många steg detta innebär fick jag inte veta.

Nu har jag beslutat mig för att träna att gå i trappor fem dagar i veckan. Jag har föresatt mig att klara av denna vandring. Jag bor perfekt för denna typ av träning. I närområdet finns det riklig tillgång på trappor av olika slag och de flesta är ganska branta. Trätrappor år de som är lättast att kliva uppför, även om de är hala när det regnar. Den finaste trappan går från strandpromenaden vid Örnsbergs båtklubb och leder upp mot en lekplats, som får många föräldrar att önska att de vore barn på nytt. Rutschkanorna är utformade som stora fåglar och här kommer barnen naturen mycket nära.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Det är alltid glada skratt kring fåglarna. Här brukar jag stanna till och göra några yogaövningar. Ibland växlar jag några ord med en småbarnsmamma, som talar om att hon föredrar att kämpa med barnen uppför trapporna för att få uppleva sinnesfrid. Hon strävar mot höjden med barn och leksaker för att hitta en stressfri och vacker lekmiljö och en plats, där det för barnen blir självklart att inte längta efter läsplattor och datorer.

 

Lekplatsen uppe på berget är inte Cinque Terre. Den finns inte med i böcker om Stockholms sevärdheter. Det kan vara något av en utmaning att ta sig hit upp. Utsikten över Mälaren är inspirerande. Idag, sjösättningsdagen, vimlade det av vita segel på Mälarens mörka vatten.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s