En förbjuden psalm och fången Karl Karlsson Gyllenhielm

Scan0015

Ungkyrkorörelsens kampsång ”Fädernas kyrka” från början av 1900-talet finns inte med i 1986 års psalmbok. Den klassas idag av många som en förbjuden psalm, som missbrukas av Sverigedemokraterna. Den var när jag växte upp skolavslutningarnas och scoutrörelsens psalm, många ungdomar ville ha den på sitt kyrkbröllop och den sjöngs på militärhögskolan Karlberg. I det religiöst konservativa Bohuslän avskydde prästerna psalmen. De ansåg att det var vanhelgande att sjunga ” Allt fick sin vigning i kyrkans namn, brudgummens löfte till bruden, fanan och konungaskruden. ” En fanborg hade ingenting i kyrkan att göra och den gamla kung Oscar var alldeles för prålig i sin skrud. Kungen for på somrarna runt i sin bår längst Västkusten och då brydde han sig inte om hur fiskarna hade det. Det enda kungen önskade sig från havet var nyfångade humrar. Hans favoritmiddag var en välstekt kalvbiff dekorerad med en hummerstjärt.

I början av 1900-talet började vanligt folk sluta att gå i kyrkan. Många sökte sig till missionshusen och i städerna hade flera arbetare blivit gripna av Karl Marx budskap om att religion var ett opium för folket. På söndagarna satt man hemma vid köksbordet och startade socialistiska klubbar eller fackföreningar. I Uppsala insåg de kristna studenterna att kyrkan höll på att glida in i en kris. Något måste göras, det kristna budskapet skulle ut till vanligt folk utanför fabriksportarna och på godsens gårdsplaner. Studenterna skulle vandra runt i landet och prata om den Jesus, som träder fram i evangelierna. De skulle inte dundra från predikstolen och de skulle inte tjata om utantillrabbel av Luthers lilla katekes. Initiativtagare till detta var professor Johannes Alfred Eklund, som i studentsammanhang bara kallades för J.A.

J.A. gillade sång, musik och lyrik. Hans tanke var att studenterna måste möta vanligt folk med andliga sånger, som skulle ha samma lockelse som ”Arbetets söner! och frikyrkans kampsånger. Då skrev han en psalm med nio verser och bad sin elev Gustav Aulén att komponera musik till texten. Melodin skulle vara lätt att spela både på skolornas tramporglar och på fiol. Själv föredrog han att använda en fogsvans och en fiolstråke. Han brukade slå sig ner på en bänk, sätta fogsvansens handtag mellan knäna. böja på sågbladet och sedan dra stråken fram och tillbaka. Det blev olika toner beroende på hur mycket som fogsvansen böjdes.

Min pappa, som var präst i Göteborg, hade varit aktiv i ungkyrkorörelsen och fått bo på Bosjökloster. Det var sagt att studenterna skulle hjälpa till med skörden, men detta orkade inte min då smale och finlemmade pappa med. Hans arbete blev att rensa rosenrabatterna och hjälpa till med bokföringen. Pappa trivdes och längtade varje sommar tillbaka till rosendoften kring det pampiga slottet och den gamla klosterkyrkan. Någon gång varje sommar kom pappas kamrater från Uppsala vandrade från järnvägstationen ungefär en kilometer från vår sommarstuga. Då kom fogsvansen och fiolstråken fram och grannarna bjöds på kaffe och andakt. Några tyckte att det var förskräcklig musik, andra retade sig på texten om konungaskruden och några undrade om det var svårt att lära sig att spela på en fogsvans. För att slippa trista diskussioner om kungens roll i det svenska samhället, började vi sjunga först vid den sjätte versen och sjöng sedan de två återstående. Efter detta började pappa berätta om den sjungande svenske fången, som trots att han var fängslad med järnbojor höll modet uppe med psalmsång. Det var inte viken fånge som helst. Han hette Karl Karlsson Gyllenhielm och var en äldre halvbror till Gustav II Adolf. År 1601 deltog han i kriget mot Polen, blev tillfångatagen och placerades i en mörk fängelsehåla. Den polske kungen, som ansåg att han hade arvsrätt till vårt land, ville visa sitt förakt för Karl IX genom att låta sonen sita i järnbojor i ett fruktat fängelse

Karl Karlsson Gyllenhielm blev frisläppt och återvände till sin hembygd utanför Eskilstuna. Hans mor, Karin Nilsdotter, hade som ung varit mycket vacker och blivit uppvaktad av Gustav Vasas yngste son hertig Karl. Resultatet av denna förälskelse blev frillobarnet Karl, som snart visade sig vara mycket begåvad. Han fick gå i skola tillsammans med adliga pojkar, han fick studera till officer utomlands och han adlades och tog da namnet Gyllenhielm. Efter frigivningen gick det mycket bra för Karl Karlsson Gyllnhielm. Han blev fältmarskalk och var den officer, som ansvarade för att kvarlevorna av Gustav II Adolf forslades hem till Sverige.

År 1627 överfördes Sundbyholm gamla nedlagda kloster utanför Eskilstuna till Karl Karlsson Gyllenhiem som lön för insatserna under kriget mot Polen. Nu ville fältmarskalken visa sin tacksamhet för att han hade fått möjlighet att studera. En del av avkastningen från godset skänktes till en nyinrättad skola, där alla barn oberoende av kön och föräldrarnas samhällsställning hade rätt att gå. Varje dag skickade han en tunna med soppa till barnen och skapade på så sätt landets första folkskola med barnbespisning. En annan nyhet var en stipendiefond. De pojkar, som hade fallenhet för studier, kunde söka bidrag för gymnasiestudier i Stängnäs och sedan för vidare studier vid universitetet i Uppsala.

Kark Karlsson Gyllenhielm var en av riksråden i förmyndarregeringen för drottning Kristina. han tog ingen aktiv del av den undervisning hon fick. Under denna tid började han intressera sig för svensk industri och var med om att starta ett par glasbruk. Under denna hektiska tid behövde han en bostad i Stockholm och byggde då Karlsbergs slott. Han dog år 1650 på Karlberg och ligger begravd i Strängnäs Domkyrka. Här finns också hans bojor från fängelsetiden i Polen-

Detta är den sjungande fånge som skildras i den sjätte versen av den nu förbjudna psalmen ”Fädernas kyrka”. Jag har ofta undrat varför inte de ansvariga för 1986 års psalmbok bad Britt G. Hallqvist se över psalmen och ta bort inslagen om fanan och konungaskruden. Des sjungande fången, som senare blev pionjär för allmän folkskola, borde inte få glömmas bort. Idag har han en vandringsled uppkallad efter sig, men ingen minns hans intresse för psalmsång.

Att idag våga sjunga en enda vers av ”Fädernas kyrka” är att bli stämplad som sverigedemokrat. Ibland använder detta parti psalmen som sin kampsång. Vet detta parti något om den sjungande fången och vad han har uträttat?

”Minnen från templet och klockors malm

fäderna följde, och sången.

Ännu ur fängelsets natt och kvalm

ljöd genom gallret en kämpes psalm;

det var en svensk som satt fången.”

Bilden på Karl Karlsson Gyllenhielm har jag hittat i boken ”kungliga släktbandskriven av Ulf Sundberg

One thought on “En förbjuden psalm och fången Karl Karlsson Gyllenhielm

  1. Intressant läsning, liksom de texter jag läst tidigare. Läste också om ditt klara minne från den 9 april 1940. Mina minnen från åren som följde vaknade. med mörkläggning som skulle ske varje kväll och om hur pappa spänt lyssnade på radion.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s