En bön om fred på Sagatun i Mälarhöjden

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Denna vårvinter är det 135 år sedan som arbetarna på en snickerifabrik på Kungsholmen avslutade arbetet på ett monteringsfärdigt trähus. Huset skulle uppföras på egendomen Klubbensborg vid Mälaren. Beställare och markägare var Gustaf Retzius och hans hustru Anna, som var dotter till Lars Johan Hierta. Huset skulle påminna alla om det gemensamma nordiska arvet från vikingatiden. Trädekorationerna på taket hade motiv hämtat från runstenar och inredningen påminde om förmögna hem på den norska landsbygden. Gustaf Retzius var när Sagatun uppfördes professor vid Karolinska institutet och en internationell känd forskare med nervsystemet och hjärnan som specialområden. Ett annat ämne, som intresserade honom, var antropologi . Detta förde med sig att han sökte upp avlägset belägna platser och skildrade hur folket levde och hur deras hem såg ut Han skrev artiklar i Aftonbladet och i dessa infogade han sina egna teckningar.

 

Både Gustaf Retzius och hans hustru Anna var roade av sällskapsliv och de hade för vana att bjuda politiker, författare och konstnärer till sitt hem. En av alla dessa som kom var den finlandssvenske författaren och historikern Zacharias Topelius. Genom honom fick både värdfolket och gästerna veta hur det var att leva i ett land, som hörde till Ryssland. Zacharias Topelius var vid denna tid känd för sina sagoböcker, religiösa dikter, naturskildringar och den historiska krönikan ”Fältskärns berättelser”

 

När det blev sommar kom Zacharias Topelius till Sagatun och här lärde han känna svenska författare och konstnärer. Gustav Retzius var nyfiken på hur det var att leva i ett land, som regerades av tsaren och hur hårt Finland styrdes från huvudstaden Sankt Petersburg. Vi vet inte idag hur dessa samtal utvecklades. Zacharias Topelius hade ett par år tidigare tvingats bort från sin professur i historia vid universitetet i Helsingfors. Studenterna hade blivit kritiska i frågor om hur landet sköttes och de ogillade alla åsikter, som de konservativa och svensktalande professorerna tvingade på sina studenter. Den finska ungdomen ville ha förändringar . De ryska lagarna angående livegenskap för jordbruksarbetarna måste upphöra och det borde inte längre gå att godtyckligt fängsla ungdomar för att de hade i tsarens ögon obekväma politiska åsikter. Zacharias Topelius lyssnade med intresse på ungdomarnas diskussioner. Han nickade och höll med dem. Nu ansågs den populäre författaren som farlig och tvingades bort från det akademiska livet.

 

Zacharias Topelius hade vuxit på en gård utanför Uleåborg i norra Finland. På vintrarna hade norrskenet flammat på himlen och på vårvintern kom de grå videtassarna. Han skildrade med inlevelse i sina sagor hur flyttfåglarna kom i maj och hur de fyllde den glesa björkskogen med sina parningssånger. Han var emot jakt på småfåglar och han hade startat en förening för att skydda den finska naturen från skövling av skog. Han kämpade för att bevara sällsynta växter och ansåg att alla borde snickra fågelholkar och sätta upp utanför sina hus. Värdinnan Anna lyssnade nästan andaktsfullt när den finske gästen berättade om detta. Hennes stora intresse var botanik och hon började så snart köpet av egendomen Klubbensborg var klart att plantera träd och buskar från andra länder i den hårt betade sluttningen vid bäcken ner mot Mälaren.

 

Troligtvis gled samtalen ibland in på känsliga områden. Zacharias Topelius var rädd för vad som skulle kunna hända i Finland. Under den svenska tiden hade ytterst få bland de ledande i Sverige försökt sätta sig in i hur det var att leva strax intill den Ryske Björnen och de svenska kungarna lärde sig aldrig finska. Det var först i samband med att Finland år 1809 blev en provins i Ryssland som landet fick en egen lagbok och samtidigt kunde den finska kyrkan gå sin egen väg och forma en annan typ av kristendom än den som fanns kring ärkebiskopen i Uppsala. Mycket av det meningslösa rabblandet av katekes försvann från skolornas läroplan och det blev självklart att det gick bra att möta Gud i naturen.

 

Det Zacharias Topelius var mest rädd för var inbördeskrig. Han hade under sina år som professor sett hur svårt det var för tjänstefolkets barn att bli accepterade på universitetet och han hade i sin hembygd upplevt att många finlandssvenskar såg ner på den finska ursprungsbefolkningen och på samerna. Han hade skrivit sagor om samepojken Sampo Lappelill och i Fältskärns berättelser skildrat möte mellan det svenska och det finska. De sista åren hade han skrivit flera böner avsedda för skolbruk. Ett genomgående tema i dessa är att Gud måste bevara landet från inre stridigheter och att fångarna, både tjuvar och politiskt oliktänkande, måste innanför murarna få leva ett värdigare liv än som nu var fallet.

 

Idag är det ingen som vet om Sagatuns värdinna Anna diskuterade religion med Zacharias Topelius eller om de bad en fredsbön tillsammans. Zacharias Topelius var trygg i sin trosuppfattning. Han visste att Gud fanns och att man kunde möte honom både i kyrkan och utomhus i vinterns gnistrande norrskensnätter. Om bara alla var övertygade om detta och litade på Gud Fader, skulle Finland slippa inbördeskrig.

 

Zacharias Topelius religiösa dikter blev snabbt en del av vårt lands andliga liv. Dikten, där han skildrar norrskenet, tonsattes av Sveriges ärkebiskop Nathan Söderblom under ett år när franska och tyska soldater grävde ner sig i skyttegravar och från dessa bekämpade varandra. Då var freden långt borta och Nathan Söderblom var förtvivlad. Han sökte tröst i musiken och på så sätt banade han väg för att den finske skalden skulle komma in i vår psalmbok.

Zacharias Topelius avled år 1891 och hela Finland sörjde honom. Det var som om norrskenet slutade att flamma och att Gud blev osynligare. Andra tankar hade smugit sig in i den finska vardagen. De kom från Ryssland och här fanns åsikten att religion var som opium för folket. Alla slumrade till och brydde sig inte om att fundera på hur man skulle kunna ändra samhället till det bättre.

 

Zacharias Topelius värsta farhågor om uppror besannades våren 1918. Då utbröt ett inbördeskrig i Finland och i detta dog 37000 personer. De allra flesta av dessa kom från den röda och marxistiskt inspirerade röda sidan och avled efter de vitas seger i olika fängelser. Då hade många slutat att tänka på samma sätt som Zacharias Topelius och ingen brydde sig om att politiska fångar måste få ett värdigt liv på fängelserna.

Ärkebiskop Nathan Söderblom fullföljde arvet från Zacharias Topelius. Före det första världskriget hade han varit legationspräst i Paris och hade också arbetat som föreläsare i religionshistoria i ett tyskt universitet. När kriget bröt ut anmälde sig en av hans söners som frivillig på den tyska sidan. Då blev det svårt att tala om fred och försoning till och med i det egna hemmet. Han sökte tröst i musiken och funderade över om inte vårt land behövde en ny psalmbok , där fred och försoning skulle få större utrymme än i 1819 års psalmbok. Zacharias Topelius dikter måste tonsättas och sjungas vid svenska gudstjänster.

 

Nathan Söderblom fick år 1930 Nobels fredspris och året därpå avled han i Uppsala. Sex år senare kom den nya psalmboken ut och i denna fanns det med flera psalmer av Zacharias Topelius. De flesta av dessa finns med i vår nuvarande psalmbok . I vers 4 av psalm 518 skildras hur alla kan uppleva trygghet i en orolig värd genom att gå ut en vinternatt och njuta av norrskenet. Psalmen är tonsatt av Nathan Söderblom år 1916. För mig har denna psalm blivit en bön om fred och försoning och den hör samman med den gula trävillan Sagatun och alla de ovanliga träden på sluttningen mot Mälaren nedanför huset.

 

”Ljus är din klädnad, Herre Gud

i norrskensprakt och stjärneskrud

din himmel skådar nedåt.

Dig bliver intet mörker när

du våra fötters lykta är

som oss i mörkret leder”

En tanke på “En bön om fred på Sagatun i Mälarhöjden

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s