Skottdagens gummihandskar

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Idag är det skottdagen, som är en magisk dag. I Sverige finns det en gammal tradition, som berättar att det är en dag då flickor i alla åldrar har rätt att fria till grabben de är förälskade i. Hur många som verkligen har gjort detta finns det inga uppgifter om. Idag flyttar man bara ihop och sedan är det bara att hoppas på det bästa.

 

Tiderna har förändrats mycket sedan jag var tonåring på 1940-talet. Sexualundervisning fick pojkarna när de gjorde lumpen. Flickorna skulle veta så litet som möjligt om vad som hände i den äkta sängen. Resultatet av detta blev att vi tjejer på sommarloven samlades på ett utedass och försökte få tips av varandra om vad som menades med kärlek och förälskelse. Då var den stora skräcken att bli med barn. Jag hade en kamrat, som hade pojktycke. Hennes favorithistoria var att man skulle akta sig för att i augustimånskenet   kyssa en pojke. Då kunde man bli barn. Alltså var det bäst att ha kondomer nerstoppade i handväskan. Detta gällde inte för Carin, eftersom hon tyckte att handväskor var fåniga och inte ägde någon. Detta var mycket försmädligt och jag satt på dasslocket och var röd som en kräfta i ansiktet.

 

Ungefär tio år efter de märkliga diskussionerna på utedasset gifte jag mig och fick två barn. Jag älskade att läsa och hade i mammas ”giftskåp” i bokhyllan hittat en bok i ämnet sexualkunskap. Nu lärde jag mig stora delar av boken utantill. Kunskap var definitivt ett bättre skydd mot oönskade graviditeter än kondomer, som man inte visste hur de skulle användas.

 

Jag beslöt mig tidigt för att mina barn inte skulle få bli utsatta för hån om okunskap i skolans toaletter. De borde hemma få lära sig alla de ord, som var förbjudna i min ungdom. Alltså tog jag med barnen till en stor tidskrifts – och skivaffär strax intill Sergels Torg här i Stockholm. Eftersom jag var övertygad om att de senare i livet skulle träffa jämnåriga från USA och England skulle de lära sig de nödvändiga orden på både svenska och engelska. Dessutom borde de sätta sig in i hur naturvetenskapen utvecklades och därför försöka förstå något av det som stod i den rikt illustrerade tidskriften Scientific American. När jag handlat klart, tittade barnen förskräckt på det jag hade i kundkorgen.

”Du menar inte att vi måste traggla oss igenom allt detta? Den ena tidningen är obegriplig och den andra, Playboy, är löjlig. Vad är det för roligt att ha kaninöron i håret?”

 

Min pedagogiska nit tog plötsligt slut. Jag följde med barnen först till hyllorna med seriemagasin och sedan till skivavdelningen. De fick köpa var sin LP-skiva och seriemagasin. Detta var uppskattat. Det enda jag minns var att sonen köpte Beatles. Sedan gick vi och åt glass. Barnen och jag satt tysta och läste. På hemvägen pratade de i mun på varandra om Stålmannens sista äventyr och hur man bäst ryktar ett liten ponny.

 

Detta år efter jul började jag röja i mina överfyllda bokhyllor. Detta var mer än åtta år sedan jag sist gjorde detta. Igår hittade jag en bok, som jag länge har letat efter. Den heter ”On this day” och här finns skildringar för varje dag om vad som har hänt från antikens dagar fram till början av 1990-talet. Jag köpte den under de år jag var medlem i en engelsk bokklubb. Skildringarna av skottdagen är roliga. År 1960 blev det snudd på skandal i Chicago. Hugh Hefner, som vuxit upp i ett sedesamt metodisthem, hade sju år tidigare startat tidningen Playboy och detta års skottdag öppnade han en playboyclub i hjärtat av den konservativa delen av Chicago. Flickorna var klädda i svarta och åtsmitande baddräkter, de hade stärkkragar med rosetter runt halsen och kaninöron av styvt tyg i sitt långa hår. Det enda kunderna fick beställa av dessa flickor var drinkar. Naturligtvis fick inte flickorna denna magiska dag fria till kunderna.

 

Detta gjorde mig så nyfiken att jag började söka efter Playboy på nätet. Nu upplevde jag att det är mycket som inte har ändrats sedan jag var ung. Vad kan hända om kärleken slår till på skottdagen? Kan jag lita på att mannen jag träffar inte är HIV-smittad? Hur gör jag om jag inte hittar en affär, där jag kan köpa kondomer? Går det bra att använda ett par gummihandskar?

 

Jag är glad att jag inte längre är ung och slipper släpa på en löjlig handväska. Mina gula och mycket täta gummihandskar år utmärkta för städning och jag tänker inte låna ut dem om någon medsyster kommer och viskar fram en fråga om jag har några kondomer att skänka bort

 

Min make, som vuxit upp utan böcker och serietidningar, älskade att läsa serier. Barnen gnydda ganska ofta över att de aldrig fick ha sina serietidningar ifred för sin pappa. För att i lugn och ro kunna njuta av Stålmannen och andra häftiga hjältar inredde de ett hemligt litet bås på vinden. En dag var min Playboy försvunnen. Ingen i huset kunde förklara var den fanns. Då förstod jag. Barnen hade lånat den och tagit med sig den upp på vinden,

 

Nu har jag börjat röja i huset. Barnen har sagt sitt. Deras mamma får inte klättra uppför den branta trappstegen och krypa igenom luckan upp till vinden . De har lovat att komma och städa i sitt numera mycket dammiga gömställe. Då blir det bra att låna mina gummihandskar. Det skall bli spännande att se vad det var de släpade upp på vinden. Kanske kommer de nedklivande med fler nummer av Playboy, som de köpt i smyg och för egna pengar.

En tanke på “Skottdagens gummihandskar

  1. Det var min gynekologläkare som upplyste mig om att man kunde använda preventivmedel efter att jag fått mitt första barn. Och då var ändå min pappa läkare och min mamma sjuksköterska. Hade heller aldrig fått veta något om mens innan den kom plötsligt…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s