En vårdag i mitten av 1970-talet var jag på en loppmarknad och köpte en sliten grön bok med guldtryck för ett par kronor. Den heter ”Sveriges konungaborg” och de olika artiklarna har sammanställts av Herman. A. Ring. Det mesta i den tjocka boken har skrivits av Oscar II.

När jag köpte boken hade jag så mycket att göra att jag bara stoppade in den i bokhyllan och hoppades att jag skulle kunna få tillfälle att läsa den längre fram. Nu har tillfället kommit och jag kommer då och då att skriva bloggar med material från denna bok.
Under Oscar II´s tid som kung hörde det till att fira hans födelsedag med en stor bal på Slottet. Inbjudningskorten skickade ut i så god tid att damerna skulle hinna gå till damskräddaren och låta honom sy upp en elegant klänning. För damerna med högst status skulle klänningen ha ett långt släp och vara för sin tid djupt urringad. i januari 1893 var vitt siden med silverbroderier det högsta modet.

År 1893 önskade kungen slå på stort och bad den då kände konstnären Victor Andrén att komma och på plats görs skisser av de kungligheter, som just hade bjudit upp till dans efter en noga uppgjord lista. Hemma i sin ateljé målade sedan konstmären en tavla, som blev mycket uppskattad och fotograferades av så att bilder av den påkostade balen kunde skickas ut till några av gästerna. Detta fotografi finns med i boken om Sveriges konungaborg. Det  är den som illustrerad denna blogg.

Det var viktigt att de svenska prinsarna dansade med medlemmar från den danska kungafamiljen och de yngre fruarna till vårt lands mest inflytelserika adelsmän. Kung Oscar II dansade inte och drottning Sofia höll sig borta från trängseln i balsalen. Hon hade inte återhämtat sig efter en stor operation och var trött. Hennes uppgift denna kväll var att tjänstgöra som värdinna vid middagen för de mest prominenta gästerna.
Den ende av de svenska prinsarna som inte fanns med på listan över hur medlemmar av kungafamiljen skulle bjuda upp till dans var prins Oscar. Han hade till sin pappas stora förskräckelse blivit djupt religiöst och dansade inte. Pappa kung Oscar hade bestämda åsikter. Prins Oscar måste komma på balerna. Han fick stränga order att synas så litet så möjligt. Denna bal var detta omöjligt. Den kungliga trädgårdsmästaren hade ställt i ordning en vinterträdgård med palmer och dit hade slottsdrängarna fått släpa mysiga sittmöbler. Här satt prins Oscar och hans hustru Ebba, vars klädsel väckte uppmärksamhet. De förnäma damerna kom i vita sidenklänningar med släp och hade diadem i håret. Prins Oscars hustru kom i svart hovdräkt som om hon skulle gå på begravning och inte på en storslagen kunglig födelsedagsfest.

Prins Oscar hade gift sig med kronprinsessan Victorias hovdam Ebba Munch. Till mängas förtret hade paret slutat att ta en nubbe, dricka vin och samlas med de andra männen vid punschbålen. På balen viskades det tyst att prins Oscar numera med stor förtjusning drack munchlikör utan alkohol.

När jag nu sitter och tittar på bokens kopia av Victor Andrén målning och läser danslistan skymtar jag en familjekonflikt. Kronprinssessan Victoria kom inte till balen och mycket talar för att var utomlands. Prins Oscar hade blivit känd för att gå sin egen väg och genom gifta sig med den finlandssvenska hovdamen Ebba Munch av Fukila. Han hade blivit religiös och dansade numera inte. Paret hade till en början på söndagarna promenerat till Blasieholmskyrkan. När pappa kung Oscar II I mitten av 1880-talet fick höra talas om sonens förälskelse blev han mycket förargad. En prins skulle gifta sig en medlem från ett annat kungahus och inte förälska sig i någon av kronprinsessans hovdamer. Prinsen måste vara borta från hovet i minst ett år och under en utlandsresa träffa lämpliga prinsessor . Under detta år borde han också borde tvätta bort sina religiösa griller ur hjärnan. Detta hjälpte inte. När prinsen kom tillbaka var han lika förälskad i sin Ebba som tidigare. Efter långa diskussioner, där drottning Sofia tog sonens parti, tillkännagav kungen att paret fick förlova sig. De skulle tituleras prins och prinsessa och deras barn hade ingen arvsrätt till den svenska tronen. Hovdamen Ebba fick stränga förmaningar. Varje dag före vigseln måste hon i åtsmitande kläder vandra runt på Stockholms gator. Alla borde kunna se att inte paret tagit ut den äktenskapliga glädjen i förtid och att den blivande bruden inte väntade barn. Våren 1988 gifte prins Oscar sig i England med sin Ebba och året därpå föddes deras äldsta barn Maria.
På baldagen 1893 väntade prinsessan Ebba sitt fjärde barn. På sommaren föddes dottern Elsa, som redan som barn visade att hon hade ledaregenskaper och intresse för hur vårt land styrdes. Hennes övriga intressen var religion och friluftsliv. Hon gifte sig med Huga Cedergren, som var generalsekreterare i KFUM, hon blev chef för KFUK`S flickscoutförbund och politiskt aktiv i Folkpartiet. I två perioder satt hon med i Stockholms stadsfullmäktige.

Elsa Cedergren hade naturlig pondus. Det var ingen, som kom sig för att skoja om att den hurtfriska scoutledaren var ett resultatet av att hennes pappa slickat i sig för mycket alkoholfri munchlikör.