Den Heliga Birgittas kloster i Djursholm

2016-04-06 12.04.43

I veckan som gått har jag varit på studiebesök i Birgittaklostret i Djursholm. Det var Kyrkostiftelsen i Mälarhöjden som hade ordnat detta. Vi kom redan i parken vid Birgittastatyn in i en värld, där det medeltida religiösa livet möter dagens samhälle med bland annat minibussar, radioprogrammet ”Tankar för dagen” och diskmaskiner i köket.

Detta är det fjärde Birgittakloster jag har fått kontakt med. I början av året besökte jag den italienska klosterkyrkan i Farfa, som är en ort i det kuperade landskapet öster om Rom. På klostergården var det som om livet hade stått stilla. Denna klosterbyggnad ägas numera av den italienska staten och här bor ett fåtal munkar. I en medeltida byggnad vid vägen upp mot klostret bor idag en grupp nunnor, som tillhör den Heliga Birgittas klosterorden. Jag var aldrig inne i detta hus, men jag fick höra fina skildringar om enkelheten inne i detta kloster. Här finns också ett litet och gästhem, som har blivit känt för anspråkslösa måltider. Den, som vill vaka in det nya året utan fräsande raketer, kan göra detta i Birgittaklostret i Farfar. Här råder då stillhet och det enda som hörs är klockklang och körsång från nunnorna.

Jag blev glatt överraskad när jag kom till Birgittakloster i Djursholm. Kontrasterna till Farfa var slående. Jag hade inte väntat mig att detta kloster skulle vara så stort och att det skulle ligga i en vacker park. Här finns också ett gästhem. När vi steg in genom dörren möttes vi av en vänlig nunna och doften av kaffe. Ett stort kaffebord var dukat i matsalen och här fanns allt en kräsen gäst kunde önska sig. Dukningen var utsökt vacker. På bordet låg en nymanglad vit linneduk och över den en broderad löpare. Allt täcktes med en glasskiva, vilket gjorde att inte duken och löparen genast fick små fläckar av utspillt kaffe och brödsmulor. På en av väggarna var ett krucifix uppsatt och vid en annan stod ett vackert skåp, som fick mig att tänka på italienskt konsthandverk från 1800-talet.

När vi var mätta och belåtna kom syster Ida mot oss. Vi skulle nu gå ner i kyrkan i bottenvåningen. Det , som fick mig att fundera över kristendomens ställning i vår sekulariserade tid, var skulpturen av Jungfru Maria. Syster Ida visste mycket litet om den, bara att den blivit restaurerad på ett märkligt och modernt sätt. Det jag såg var Jungfru Maria på väg till catwalk på Hennes och Mauritz. Hon var stolt och hade kroppsspråk och hållning, som skvallrade om många timmars kämpande med hantlar och skivstänger på ett gym. Hon var klädd i en skimrande blå hellång klänning och på den vänstra handflatan satt Jesusbarnet. Den högra handen höll hon en aning utsträckt för att kunna hälsa alla välkomna in i hennes värld.

Under den tid då Israels barn vandrade runt i öknen var blått en helig färg. Det var bara översteprästerna som fick pryda sina mantlat med blå hörntofsar och förbundsarkens skyddade vävnad hölls på plats med hjälp av stora blå tofsar. Det blå färgen var dyr och sällsynt. Den framställdes av huset från en snigelart, som levde under oasernas palmer. Under medeltiden blev blått Jungfru Marias färg och i himmelriket fick hon en blå klädnad. Här anar jag att kyrkan önskade göra klart för alla att Jungfru Maria hade mycket stor betydelse i andaktslivet.

2016-04-06 13.05.54

Mariastatyn berättade också en annan historia. Jungfruns arm är navelsträngen mellan henne och Jesus. Den har aldrig blivit avklippt men trots detta skall vi se mor och son som två enheter i kristendomen. I himmelriket sitter Jesus på Gud faders högra sida och Jungfru Maria på den vänstra. Här har män och kvinnor lika stor värde.
Syster Ida berättade med inlevelse om de andra konstverken i kapellet och då speciellt fönstrens glasmålningar. Efter detta fick vi komma upp till ett helt modern konferensrum i övervåningen. Det som slog mig mest att det trots de moderna möblerna påminde om en gotisk kyrka på den skånska landsbygden. De djupa fönsternischerna släppte in ett diffust ljus från aprildagens regnväder. I en av dessa nischer tittade en unga nunna i birgittinerordens dräkt fram bakom en liten palm. I denna miljö berättade syster Ida om Kerstin Hesselblad, som kommer att bli helgonförklarad den 5 juni detta är.

Det som slog mig var att denna märkliga kvinna lika gammal och kom från samma miljö i Västergötland som min mormor. De hade båda upplevt sjukdom och dålig ekonomi som barn och båda hade farit till Göteborg för att resa vidare till Amerika. Sedan slutar likheterna. Min mormor träffade en underofficer i flottan, blev med barn och gifte sig. I hennes hem var det viktigt med kristendomen. Elisabeth Hesselblad kom till USA, lärde sig engelska och utbildades sig till sjuksköterska. Hon for till Rom och blev nunna och lyckades få påven intresserad för på nytt få starta ett Birgittakloster i Rom.

Syster Ida berättade på ett fängslande sätt om Elisabeth Hesselblad och om hur hon skapade ett nytt intresse för den Heliga Birgitta. År 1923 invigdes ett svenskt birgittinerkloster i Djursholm. Det var under den tid när Natan Söderblom var ärkebiskop. Nu blev det mycket jag hade velat fråga syster Ida om. Hade Elisabeth Hesselblad sökt kontakt med ärkebiskopen? Natan Söderblom arbetade intensivt under 1920-talet för att förmå de romersk-katolska och de lutherska kyrkorna att närma sig till varandra. I detta arbete upplevde han ständigt att han misslyckades. Sökte ärkebiskopen i hemlighet någon gång upp Elisabeth Hesselblad för att be henne om hjälp i detta arbete?

Vi for hem i regnet. På tunnelbanan studerade jag noga de vykort jag köpt över kapellets glasmålningar och läste tyst:
”Jungfru Maria provar en krona på den sjuåriga Birgittas huvud och frågar om hon vill bära denna krona.
Tioåriga Birgitta ser i drömmen Kristus på korset och frågar vem som har gjort detta. Svaret är att det är alla de som glömmer och föraktar min kärlek.”
Glasmålningarna är två visioner från den Heliga Birgittas barndom. De är utförda av Kerstin Bränngård. Bilden kommer från det vykort jag köpte i den Heliga Birgittas kloster i Djursholm.

Scan0005

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s