En försvunnen kyrka på Blasieholmen

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Idag är området vid Nationalmuseum en byggarbetsplats och ingen tänker på att den lilla parken en gång var ett sund mellan två öar. Det är svårt att föreställa sig att där Nationalmuseum nu ligger reste sig den lilla Holmkyrkan upp ur berggrunden, Denna lilla träkyrka kom att bli ett andligt centrum i Stockholm i början av 1700-talet. Det var den svenska flottans kyrka och i denna kyrkobokfördes alla matroser. Prästen i denna församling hade som arbetsuppgifter att förbereda matroserna för ett krig och att lära dem att läsa och skriva. Till denna församling tvångsförflyttades Eric Tollstadius år 1723 efter ett teologiskt gräl med de ortodoxa och konservativa prästerna.

Eric Tollstadius var pietist, vilket innebar att han var övertygad om att om en människa skulle nå fram till Gud krävdes det en personlig tro, som var grundad på hennes egna erfarenheter. Trons vägar brukade se ut på olika sätt och det var långt ifrån säkert att de sökte sig in i en människas själsliv genom ett ofta meningslöst rabblande av kyrkans dogmer. En sann gudstro innebar också att man skulle ställa upp för de svagaste i samhället och inte slösa bort varken tid eller pengar på njutningar. Eric Tollstadius hade också tankar om hur Bibeln skulle användas. Matroserna i hans församling borde få tillgång till egna biblar, så att de själva kunde sätta sig in i allt det som Jesus hade berättat för sina lärjungar.

Eric Tollstadius kunde konsten att predika på ett levande sätt. Det dröjde inte länge förrän stockholmarna hade upptäckt detta. Varje söndag ringlade en lång kö utanför den lilla träkyrkan. Då samlades det in pengar så att kyrkan kunde byggas ut. Stadens övriga präster visste inte riktigt vad de skulle göra. De mest konservativa krävde att Eric Tollstadius skulle förhöras inför Konsistorium, som var en religiös domstol. Anledningen var att ha inte hade predikat den rena protestantiska läran och att han hade deltagit i gudstjänster i ett privathem. Här hade predikan hållits av en lekman, vilket var förbjudet i den svenska kyrkolagen. Det blev nya förhör inför Konsistorium, nya anmälningar och sedan åter förhör. Stockholms mest bakåtsträvande präster krävde att Eric Tollstadius skulle fråntagas sitt prästämbete och att flottan måste erbjuda tjänsten i Holmkyrkan till en präst ur deras led. De blev med knapp majoritet nedröstade i Konsistorium. Till slut insåg Konsistorium att det skulle skada kyrkan att bråka med stadens mest populäre präst och Eric Tollstadius frikändes. Då hade det blivit mer än 4000 renskrivna protokollsidor.

Eric Tollstadius upptäckte att det fanns en lucka i kyrkolagen från år 1686. Den var skriven med tanke på landsbygdens stora gårdar, där allt ansvar vilade på ägaren av egendomen. Det var denne man eller denna kvinna, som skulle se till att alla i hushållet lärde sig att läsa. Sedan blev det prästens uppgift att kontrollera detta vid husförhören. som också innebar en mantalsskrivning. Denna paragraf i kyrkolagen gick inte att tillämpa i Stockholm. Det fanns ruckel där prästerna riskerade att bli nedslagna. Det fanns fallfärdiga skjul, där det bodde ensamma mammor och föräldralösa barn. I dessa grupper hade barnen inga möjligheter att få lära sig läsa. Eric Tollstadius startade en skola för dessa barn och han betalade själv deras skolmat. Hans tes var att hungriga barn inte kan ta till sig kunskap.

År 1747 blev tjänsten som kyrkoherde i Jakob och Johannes församling ledig. Eric Tollstadius sökte aldrig tjänsten. Folket i denna församling beslöt att kalla honom som fjärde provpredikant utanför den lista med lämpliga kandidater, som kyrkorådet  hade satt upp. När valdagen närmade sig, utbröt ett häftigt gräl mellan de tongivande i församlingen. Skulle man verkligen våga släppa fram den omdiskuterade Eric Tollstadius? Han blev vald med stor majoritet.

Eric Tollstadius blev kyrkoherde i en församling, där det bodde förmögna adelsmän och också många fattiga. Nu flyttades Stockholms andliga centrum från Holmkyrkan till Jakobs kyrka. I augusti år 1759 dog Eric Tollstadius och han ligger begravd i Jakobs kyrka.

Efter Eric Tollstadius död fanns det ingen präst, som kunde dra till sig stora skaror av åhörare. Militärprästernas roll blev nu att förbereda matroserna för att vårt land kunde bli indraget i krig. Kriget kom och Holmkyrkans olika präster fick fler uppgifter än att predika i Stockholm. Gustav III´s krig mot Ryssland följdes av dyrtid, skördarna slog fel och det blev ont om mat. Pengar till ett nödvändigt underhåll av den nu alltför stora Holmkyrkan saknades. Sommaren 1822 brann kyrkan ner. Då hade vårt land fått den nya kungaätten Bernadotte och den förre franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte var kung med namnet Karl XIV Johan. Han hade i samband med kungavalet lämnat sin katolska tro och blivit protestant.

Karl XIV Johan var en av initiativtagarna till att uppföra en stenkyrka för flottans räkning på Skeppsholmen. Den byggdes i klassisk stil med Panteon i Rom som förebild. Det tog lång tid att bygga kyrkan och den kunde invigas först år 1833. I dagligt tal kallades den då för Karl Johans kyrka. År 2001 lades all kyrklig verksamhet ner, de heliga föremålen bars ut och kyrkan är numera centrum för körsång.

Flottan i Stockholm hade en egen musikkår, som skulle spela vid militärparader och också medverka vid gudstjänster. Matroserna skulle medverka vid psalmsången i kyrkorna och vara med om att sprida musikglädje bland kyrkobesökarna. Vi vet inte vilka psalmer som användes vid gudstjänsterna i Holmkyrkan. Pietismen hade inspirerat flera präster och diktare att skriva religiösa texter till kända folkmelodier. En av dessa finns fortfarande kvar i vår psalmbok. Den skrevs av biskop Israel Kolmodin i Visby i slutet av 1600-talet och har nummer 199 i vår sista psalmbok. Troligtvis användes denna psalm vid gudstjänsterna på Eric Tollstadius tid i Holmkyrkan.

”Den blomstertid nu kommer
med lust och fägring stor
du nalkas ljuva sommar
då gräs och gröda gror.
Med blid och livlig värma
till allt som varit dött
sig solens strålar närma
och allt blir återfött.”

sommarblommor2016-05-28 12.07.28

One thought on “En försvunnen kyrka på Blasieholmen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s