Vårt kristna arv

OLYMPUS DIGITAL CAMERAHösten har kommit till Stockholm. Några gör sitt bästa att ta ut julen i förskott och i min ICA-hall blänker gula lussekatter. Några grannar har satt upp julstjärnor i sina fönster. Det går inte att undvika. Det kristna arvet skymtar fram när vi vandrar genom vår huvudstad. Ett ställe där det märks tydligt är parken-kyrkogården vid Klara kyrka. Här finns minnesstenar över idag nästan bortglömda svenskar och ett par kors. Ett av dessa är mycket märkligt. Det är ett kors, som är uppsatt på en hög stång och stången är ingjuten i en stor sten. Det annorlunda med detta kors är att det är prytt med en kungakrona och märkt med årtalet 2015.

Det ät Coldinuorden, som har rest detta kors. Det är ett hemligt ordenssällskap för sjökaptener och sjömilitärer och det beskyddas av vår kung. Detta ordenssällskap har sina anor i medeltidens sjöfarare på Medelhavet. Det introducerades i vårt land år 1757 i Göteborg och i denna stad äger orden en fastighet på Bellmansgatan inte långt från Hagakyrkan. Coldinuorden fick snart fotfäste i både Stockholm och Karlskrona. Under den tid dä Finland var en del av Sverige fanns Coldinuorden i Finland. Under de år vårt land ägde ön Saint-Barthélemy i Karibien fanns ordenssällskapet också där.

Coldinuorden har en tydlig kristen profil. På deras program står att hjälpa sjömän, som har svårt att klara sin ekonomi. Deras valspråk är : ”Med ljus från höjden går färden trygg”. Det var inte bara hjälpverksamhet, som stod på programmet. På 1770-talet saknades ordentliga sjökort och Coldinuorden började rita egna. Varje kors de satte upp var ett riktmärke och från detta kunde man ta ut kursen till nästa kors. Det är därför det står många coldinukors i Stockholms skärgård. Några coldinubröder satte upp kors på sina egendomar och detta har fört med sig att det går att hitta deras kors långt från en kyrka och från havet på den svenska landsbygden. Min gissning är att en medlem i Coldinuorden jordfästes i Klara kyrka år 2015 och att korset sattes upp i samband med detta.

Det är mycket vi inte vet om de sjökaptener, som i slutet på 1700-talet bodde i staden Gustavia på ön Saint-Barthélemy . Ön var då en svensk koloni. Den svenska flottan hade här en örlogsstation och officerare och sjökaptener bildade gemensamt en Coldinuorden. Hur många kors de satte upp och hur många av dessa som finns kvar idag har jag inte lyckats ta reda på. Gustavia låg vid en naturlig hamn och hit kom fartyg från Afrika. Dessa var lastade med slavar, som såldes till någon av öns slavägare för att sedan säljas vidare till bland annat bomullsodlarna i Amerika.

Det allra flesta slavfartyg var engelska. I förteckningarna över slavskeppen finns endast två svenska fartyg registrerade. Det sista, briggen Elisabeth, anlände i oktober 1805. Sjöresan hade tagit 63 dagar och skeppet var lastat med 176 slavar.

Gustavia var en frihamn, vilket innebar att slavar kunde föras in och föras ut utan att någon behövde betala tull för detta. Vinsten på försäljningen delades mellan det Västindiska kompaniet och den svenska staten. I väntan på försäljning förvarades slavarna i lagerbyggnader.

I slavgruppen fanns många som kände sig upproriska och blev aggressiva mot slavägaren . Det var stänga regler som gällde. Slavägarna hade rätt att själva döma en slav till drygt tjugo piskrapp. Gravida kvinnor fick ligga på mage på marken med grävda gropar för deras stora magar. Flera slavägarna tyckte dessa straff var obehagliga att utföra och några köpte en slav, som fick till uppgift att utföra dessa bestraffningar.

På alla längre sjöresor var det vanligt att i besättningen ingick en präst och en läkare. Vi vet inte om dessa män sökt inträde i Coldinuorden och hur högt de steg i graderna. De såg slavtransporterna och en av dessa var läkaren Anders Sparrman. Han var en av Linnés lärjungar och hade specialiserat sig på fåglar. Han skrev ett upprört brev till Gustav III och talade om det var ovärdigt att fånga människor och sedan sälja dem som slavar. Kungen svarade mycket undvikande på detta brev.

Jag blir alltid fundersam när jag ser ett coldinukors. Orden hade instiftats under de år alla sjöfarare visste att det var lönsamt att frakta slavar från Afrika till Amerika. Hur uppfattade ordensbröderna detta? Var det förenligt med det kristna budskapet att sälja mörkhyade människor på något som liknade en kreatursmarknad? Hur såg färden genom livet ut om man sysslade med detta?

Vi vet inte om den engelske slavskepparen John Newton någon gång seglade in i hamnen Gustavia och där lossade sin last av förtvivlade människor. Kanske såg han ett coldunikors i hamninloppet och började fundera över sitt yrkesval. Ett beslut mognade inom honom. Han hade sett ljuset från höjden och detta fick vägleda honom. Han avvecklade sin affärsverksamhet, blev präst och började dikta psalmer. Bruset från havets vågor och slavarnas rytmiska viskande blev en del av hans diktning. Psalm nummer 231 i vår nuvarande psalmbok skrev han år 1779. Den är mycket älskad och melodin är uppskattad även av folk, som inte är religiösa. Musiken är en amerikansk folkmelodi. På svenska börjar den med orden ”Oändlig nåd mig Herren gav och än idag mig ger .” Psalmen översattes på 1960-talet av Anders Frostensson. Denna psalm är i England och USA känd som ”Amazing grace”

”Amazing Grace, how sweet the sound,
That saved a wretch like me.
I once was lost but now I’m found,
Was blind, but now I see.
‘twas Grace that taught,
my heart to fear.
And grace, my fears relieved.
How precious did that grace appear,
the hour I first believed”

Det är mycket som står på min önskelista när jag i julruschens första dagar strövar genom kyrkogården, som numera är en park vid Klara kyrka. Jag skulle vilja att någon gatumusikant ställer sig bredvid coldinukorset och spelar Amazing grace. Vi behöver under kyrkogårdens gamla träd få uppleva andra ljus än glittret från varuhusens skyltfönster.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

En tanke på “Vårt kristna arv

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s