Domsöndagens budskap

OLYMPUS DIGITAL CAMERAHistorien kring firandet av Domsöndagen är fascinerande. Denna dag infaller när hösten går över i vinter och den första snön har kommit och töat bort på min gräsmatta. Nu är det dags att tänka igenom mitt liv och veta att en dag kan jag ställas till svars för allt jag har gjort, sagt och tänkt. Det kan bli ett långt syndaregister. Det är ju Domsöndagen. Men måste verkligen denna dag vara årets värsta plåga på samma sätt som när jag var barn?

Ibland inbillar man sig att Domsöndagen är ett arv från fornkyrkan. Det är osäkert om detta stämmer. När vårt land på 1680-talet fick en ny kyrkoordning var Domsöndagen ett nytänkande. Stormaktstiden led mot sitt slut och vårt land var ofta indraget i krig med Danmark och i norra Skåne var det inbördeskrig, vars upprorsmän kallades för snapphanar. Kyrkan borde få ett fastare grepp om folket. Alla måste inse att en dag skulle alla oberoende av sin ställning i samhället ställas till svars för sina handlingar. Samtidigt gjordes en ny översättning av Martin Luthers katekes och landet fick en ny psalmbok. Mannen bakom psalmboken och införandet av ett nytt sätt att dela in kyrkoåret var Jesper Svedberg, som hade varit Livregementets präst och själasörjare och sedan professor i teologi i Uppsala innan han år 1702 blev biskop i Skara stift. Då var Karl XI död och hade efterträtts av sonen Karl XII.

 

Jesper Svedberg blev militärpräst efter det att kriget med Danmark var avslutat och Karl XI gjort sig till enväldig kung. Soldaterna var krigströtta och behövde få känna att både Gud och kungen brydde sig om dem. Jesper Svedberg blev en länk till förståelse för vad det betydde att ha en kung och framför in i det andliga livet utanför militärens baracker. I sina predikningar talade han ofta om änglar och att det gick att i kritiska situationer få stöd av en skyddsängel. Under dessa år hade han ofta kontakt med kung Karl XI och drog sig inte för att diskutera enväldets nackdelar med kungen. När det gällde reduktionen av adelns gåvor under tidigare regenter stod han på kungens sida, vilket förde med sig att han fick flera fiender bland de biskopar, som hade sina rötter i högadeln.

 

Jesper Svedberg införde delvis nya regler för soldaterna i livregementet. Varje vardag skulle soldaterna sätta sig på skolbänken och träna sig att läsa och skriva. De måste vårda sitt språk och kunna tala vackert. Hjälpmedlet var i första hand katekesen och sedan psalmboken. Jesper Svedberg var ansvarig för den psalmbok, som blev godkänd år 1695. I hans psalmer finns en underton av att domens dag är förbi och att det nu går att ta till sig Guds nåd. I vår nuvarande psalmbok finns sex av Jesper Svedbergs psalmer kvar i sin ursprungliga version och sedan kan man hitta elva som har bearbetats antingen av Anders Frostensson eller av Britt G Hallqvist.

 

Jesper Svedberg följde aldrig med soldaterna på något fälttåg. Han fick innan han blev biskop en tjänst som professor och tidvis som rektor för Universitetet i Uppsala. År 1709 blev ett dråpslag för den svenska armén. Svenskarna förlorade mot Ryssland i slaget vid Poltava och den svenska armén fördes som fångar till Sibirien. Nu, långt bort från hemlandet, levde Jesper Svedbergs tankar om att alla måste kunna läsa och skriva vidare. Flera av hans elever från tiden som professor i teologi hade nu blivit fältpräster och fördes bort som fångar till Sibirien. De fortsatte arbetet med läsundervisning för soldaterna och de soldater, som redan kunde läsa, fick hjälpa sina kamrater. De läskunnigaste soldaterna startade skolor för de tyskar, som bodde i området. De blev uppskattade för sin goda pedagogik. Vanliga soldater kunde också tillsammans med prästerna få predika och läsa högt ur Bibeln för sina medfångar.

Jesper Svedbergs psalmer blev älskade och uppskattade i fånglägren. Psalmmusiken var hämtad från folksånger och texterna var lätta att förstå. Idag har jag suttit och läst de psalmer från psalmboken 1695, som finns med i vår nuvarande psalmbok. För en stund sedan blev jag fascinerad av att en finns med i avdelningen för finska psalmer. Det är lätt att föreställa hur detta gick till. Redan år 1702 översattes flera av Jesper Svedbergs psalmer till finska och de blev en del i gudstjänstfirandet för både svenska och finska soldater i Sibiriens fångläger. Den trosvisshet som förmedlas genom psalmen förde med sig ett hopp om framtiden för de fångna karolinerna.

 

”Uti din nåd o Fader blid
från nu och till evig tid
jag lämnar mig och vad jag har
tag, Herre, allt i ditt förvar.”
psalm 644

 

De fångar, som överlevde den ryska fångenskapen, fick återvända hem efter ungefär tolv år. Flera soldater, som inte kunde läsa vid slaget i Poltava, kunde både läsa och skriva när de kom hem. De hade också insett att kristendomen inte enbart var det som prästerna förkunnade från predikstolen. Det sipprade in ett nytt religiöst tänkande i landet. Där fanns Domsöndagen och det fanns också nåd och välsignelse. Det borde finnas rättigheter för vanligt folk att predika och dela ut nattvarden.

 

Jesper Svedbergs insatser är idag nästan bortglömda. Han förde in ett enkelt språk i psalmboken och ett budskap, som var lätt att förstå. Vi behöver alla en dag på året för att samla tankarna kring vad som är rätt och orätt och hur vi skall kunna leva vidare utan att såra andra människor. Vi behöver få känna Guds välsignelse även om vi är på väg ut i ett krig för att försvara vårt land och vår kristna tro. Hos Jesper Svedberg möter vi en människa, som står kriget nära och som vill stödja de tveksamma. Hans förkunnelse ligger inte långt från det som idag är Läkarmissionens vädjan om hjälp till de utsatta i bland annat Syrien.

Jesper Svedberg var från Dalarna och visste vad det betydde att som ensam vallflicka valla djur på en fäbodvall. Jag hörde som barn att han gjorde om välsignelsen till lyrik . Musiken till dikten hittade han i ett tyskt hovkapell och lyckades få sockenspelmännen att spela denna för vallflickorna. Det vilar något av en dalakoral över den psalm , som är vers nummer 5 av nummer 77 i vår nuvarande psalmbok. Här har jag hittat slutorden för Domsöndagen.
”Herre signe du och råde
och bevare nu oss väl.
Herre, ditt ansikt i nåde
lyse alltid för vår själ.
Herre Gud dig till oss vänd
och din frid oss allom sänd.
O Gud Fader, Son och Ande
dig ske pris i allo lande.”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s