Hotell Rydberg och Operakällaren

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Jag brukar ibland  kalla mig för lokalhistoriker på nätet. Det har hänt mycket i Stockholms sydvästra förorter sedan Gustaf Vasa valdes till kung den 6 juni år 1523. Många män och kvinnor har hjälpt till att utveckla alla de olika stadsdelarna. En av dessa var Herman Lindqvist, som var LO´s ordförande åren 1900-1920.  Tillsammans med ”Röde Bankiren” var han med om att starta  fyra  små industrier i Midsommarkransen.  Flera byggnader från denna epok finns fortfarande kvar och är nu kulturmärken.

En tidig och blåsig marsmorgon kommer det bästa fram av miljön kring Gustav Adolfs torg i Stockholm. Inga bussar och inte folk, som snabbt söker sig till tunnelbanan eller turister, som spanar in vägen till sevärdheterna på sin senaste modell av mobilen. Jag frös om händerna när jag igår stod och fotograferade de hus, som byggdes som bankpalats för hundra år sedan. Då skulle det gamla bort och Sverige var på väg att resa sig ur snusk och fattigdom.  Ett av alla dess hus som försvann, var det anrika Hotell Rydberg.

 Det är märkligt att titta på teckningar från slutet av 1800-talet i olika böcker och tidskrifter. En kvinna gick inte på restaurang och om hon någon gång gjorde detta måste hon ha sällskap  med sin äkta make eller sin far. Detta var trots det manliga förklädet inte populärt och ansågs en smula oanständigt. Det fanns ett fåtal kvinnor, som vågade sig på detta. Två av dessa  var Hjalmar Brantings hustru Anna och kvinnokämpen Kata Dalström.

Under 1970-talet  hade jag en heltidstjänst som studiecirkelledare i ABF Västerort. En dag i veckan var jag i Folkets hus i Spånga. Där  var jag  ansvarig för kurser för pensionärer i arbetarrörelsens historia, olika svenska landskap och konsten att skriva sina minnen. Detta blev ett par mycket lärorika år för mig.  Flera berättade om att de som barn suttit i mäster Palms knä och lärt sig först hans skånska dialekt. Mäster Palm hade flera goda vänner sedan ungdomsåren i Spånga och det fanns alltid någon familj, som erbjöd honom en sängplats.  På söndagsmorgon hörde det till att bjuda honom på sillfrukost med en stor sup. Det var sådant som egentligen inte gick för sig. En arbetare skulle vara nykter och skötsam. Det hände att mäster Palm tog tåget till Stockholm för att träffa ledande socialdemokrater på någon restaurang i hotell Rydberg. Det var här som ledarna för den yrvakna fackföreningsrörelsen mötte riksdagsmän, som kunde vara liberaler eller socialdemokrater. Dessa båda partier hade mycket gemensamt.

 

Någon enstaka gång slog de fackligt aktiva manliga arbetarna på stort och följde med Mäster Palm till hotell Rydberg.  Då var det inte tal om att kvinnorna skulle följa med. Visst diskuterade man över köksbordet att gifta kvinnor borde vara myndiga och få rösträtt. Kvinnosakskvinnan Kata Dalström hade sagt ifrån. Klasskampen var det viktigaste och kvinnornas medborgerliga rättigheter skulle gå genom männen. Detta var det inte alla som höll med om.

 

Den äldste av alla jag lärde känna i Spånga  var Mats, som  hade varit byggnadssnickare.  Hans pappa hade en enda gång följt med Mäster Palm till Hotell Rydberg. När han kom hem med sista tåget till Spånga var han så upprörd att han skakade liv i hela familjen. Vid ett bord satt paret Anna och Hjalmar Branting. De hade kommit  sent och krävde att få slippa sitta och vänta på mat och dryck. Anna Branting var journalist och skrev om olika pjäser och de skådespelare, som hade huvudrollerna. Hon var känd för sin vassa penna.

 

Anna Branting väckte alltid uppmärksamhet när hon kom in i någon av matsalarna på Hotell Rydberg. Det första hon gjorde var att plocka fram ett elegant munstycke av silver och sätta en cigarett i det. Hon sög girigt  i sig allt nikotin medan hennes make riksdagsmannen Hjalmar Branting studerade matsedeln och vinlistan. Detta var överklassfasoner, som Mats pappa förfasade sig över. Så här borde inte uppriktiga socialdemokrater uppföra sig.

 

Det är mycket som har ändrats kring Gustaf Adolfs torg  de sista 130 åren. Det operahus, som uppfördes när Gustaf III regerade landet, var slitet. De sista åren hade vaxljusen bytts ut mot stearinljus, som gav ett klarare sken. Risken för eldsvåda fanns vid varje föreställning och brandfaran hade ökats på grund av att männen och ett fåtal kvinnor rökte under pauserna. Nu måste teatern rivas och ersättas med ett nytt teaterhus med elektrisk belysning.

 operakällaren 1880-tal

Till den gamla Operan hörde en källare, där det fanns en restaurang. Strax före rivningen sökte sig Claës Lundin dit för att göra ett reportage för boken ”Nya Stockholm.”  Maten var god och betjäningen utmärkt.  Här rådde samma stämning som i herrklubb för den högre medelklassen. Att ta med sig sin fru eller syster på en middag på Operakällaren var opassande. Gifta par skulle gå till Hotell Rydberg och äta biff med lök, ugnstekt potatis och en äggula som sås.

 

Det nya operahuset stod klart år 1898 och till den nya restaurang Operakällaren  gick det för sig för männen att ta med sig  damer. Denna restaurang har gått till historien på grund av ett gräl, som lär ha ekat ut till planen utanför Jakobs kyrka.  Det var här i augusti 1898 som ledade socialdemokrater firade att LO hade bildats. Dess förste och nyvalde ordförande Fredrik Sterky var så trött efter ett långt och konfliktfyllt möte att han knappt orkade äta utan nöjde sig med att halvsovande dricka flera glas whisky.

 

Mötet hade startat tidigt på dagen i Victoriateatern på Djurgården. Det kom 264 ombud från hela landet och bland dessa fanns bara ett fåtal kvinnor.  Några ledande socialdemokrater utanför fackföreningarna deltog i mötet. En av dessa var Kata Dalström.  Frågan gällde att bilda en paraplyorganisation för samtliga  fackförbund och om det skulle bli obligatorisk för facket medlemmar att bli medlemmar i det socialdemokratiska partiet. En av de hårdaste förkämparna för denna linje var Kata Dalström. Motståndare var träarbetarnas fackordförande Herman Lindqvist  och metallarbetarnas Ernst Blomberg. Anledningen till detta var att ute i bygderna uppfattades socialdemokratin som fientligt inställd mot det kristna budskapet och att detta skrämde över de frikyrkliga till liberalerna.  Var hörde nykteristerna hemma?  Kunde man vara med i socialdemokraterna och IOGT samtidigt?

 

De, som var för kollektivanslutning kom med ännu ett argument. Kollektivanslutning skulle innebära att det kom in mer medlemsavgifter och att man nu skulle få råd att utbilda partifunktionärer,  Herman Lindqvist svarade bara att avgiften kunde skrämma bort de frikyrkliga från fackföreningarna. Det blev småningom omröstning och det majoriteten av de röstberättigade röstade för kollektivanslutning. Efter detta valdes Fredrik Sterky till ordförande.

 

Grälen  tog inte slut för att mötet var över. Debatten fortsatte på vandringen in mot centrum. En grupp med  Kata Dalström i spetsen styrde stegen mot Operakällaren, som hade nyhetens behag. Till de andra gästernas förfäran höll den aggressiva debatten på tills det var dags för restaurangen att stänga.  Då hade inte sista ordet blivit sagt.

Alla, som denna augustinatt var ute och flanerade, hörde Herman Lindqvists väsande stämma:

 ”Kata, du har gjort vad du ångrar. Du har splittrat fackföreningen, jag önskar att du vore en lömsk katta och jag hade en säck. Då skulle jag stoppa ner dig i säcken tillsammans med en tung sten och slänga ner dig i Nybroviken. Nu förlorar vi medlemmar.”

 

Det blev så som Herman Lindqvist spådde. De frikyrkliga lämnade fackföreningarna.  Herman Lindqvist var en kompromissernas man och han lyckades året därpå ena de stridande parterna. Två år senare avled Fredrik Sterky och då valdes Herman Lindqvist till ny ordförande för LO.

 

Det har hänt mycket sedan grälet i Operakällaren.  Under Hjalmar Brantings första år som statminister satt Herman Lindqvist med i regeringen och ansvarade för de sociala frågorna. Idag är han bortglömd. En del av hans släkt bodde i Finland och det fanns traditioner i denna släkt  att döpa pojkar till Herman.  Idag är den mest kände i denna släkt författaren Herman Lindqvist. 

 

 

 

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s