Lärokurs för fruntimmer och skolmannen Per Siljeström

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Ibland önskar jag att ett berg har förmågan att berätta om vilka som tidigare har vandrat över det. Mellan Hägerstensvägen och Mälaren reser sig ett grått urberg och på detta finns det räfflor från vår sista istid för ungefär 115 000 år sedan. Numera syns inte räfflorna eftersom berget har förvandlats till en lekpark där rutschbanor ser ut som fåglar. Jag vill tro att Per Siljeström gick upp på detta berg när han hälsade på sin dotter Louise, som var gift med boktryckare Albert Laurin. Albert Laurin hyrde på 1870-talet Aspuddens gård och hans svärfar hade i ungdomsåren efter att promoverats vid universitetet i Uppsala år deltagit i 1838 års franska forskningsexpedition. Frankrike hade blivit den ledande nationen när det gällde att utforska djurlivet och försöka komma underfund med livet i andra miljöer än den franska landsbygden. Detta år skulle Altaområdet i Nordnorge utforskas. Expeditionen leddes av en berömd fransk zoolog, som under dessa månader upptäckte flera hittills okända djurarter. Per Siljeströms område var fysik. Här i Nordnorge var han med pm att göra meteorologiska och jordmagnetiska observationer. Samtidigt funderade han över räfflorna i berget och hur de hade kommit till. Var det ett djur från en förgången tid, som med sina vassa klor hade ristat ett budskap om evigheten till honom? Gruppen stannade kvar i området över vintern för att komma underfund med hur djuren upplevde vintermörkret och kylan. Snö, mörker och is fanns inte med i Bibelns skapelsehistoria och här i tältet föddes tankarna på att skriva om skapelsehistorien.

Per Siljeström lämnade universitetslivet och forskningen bakom sig och blev lärare i de naturvetenskapliga ämnena vid olika pojkläroverk för att senare i Stockholm bli rektor för pojkläroverket Nya Elementarskolan. Lärare i moderna språk i denna skola var Pehr Swedbom och tack vare umgänget med familjen Swedbom lärde Per Siljeström känna Fredrika Bremer. Nu föddes tanken på att skapa en statlig yrkesskola för blivande lärarinnor. Det gick ju inte att bortse från att drygt hälften av landets invånare var kvinnor och dessa borde få tillgång till en förstklassig undervisning. Frågan var om flickorna skulle lära sig samma saker som pojkarna. Här gick åsikterna isär.

På sensommaren är1857 kom koleran till Stockholm och ett av offren blev Pehr Swedbom. När höstfrosten slog till försvann sjukdomen. Nu insåg många att alla borde hjälpas åt för att förhindra nya utbrott av koleran. Hygienen i hemmen måste bli bättre och kunskap om de naturvetenskapliga sammanhangen borde bli en del av kvinnornas vardag.

Per Siljeström var riksdagsman och representerade borgarståndet. Han motionerade om att det måste inrättas en statlig skola för de kvinnor, som ville bli lärare eller guvernanter. Hans förslag godtogs och år 1859 startade Lärokurs för kvinnor. Undervisningen var avgiftsfri, men vintertid måste eleverna betala för att skollokalerna skulle vara upplysta. Föreståndaren för skolan blev Per Siljeström och till sin hjälp hade han förlossningsläkaren Fredrik August Cederschjöld och en av professorerna vid Tekniska Institutet, skolan som senare bytte namn till Kungliga Tekniska Högskolan. I skolhuset vid Klara kyrka stod flera klassrum tomma och dessa fick nu den nystartade skolan använda.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

I Per Siljeströms skola dominerade de naturvetenskapliga ämnena, hygien och pedagogik. Kurserna höll samma nivå som vid universitetet i Uppsala. Flickorna kunde välja mellan att vara åhörare eller också att få tentera och erhålla ett avgångsbetyg. Med detta i handen kunde de söka plats som guvernanter eller lärare i någon flickpension. I den första årskursen var 131 elever inskrivna och 53 flickor tenterade och fick betyg. Den äldsta av eleverna var 53 år och den yngsta 16 år. Lärokurs för Fruntimmer lades ner två år senare när Högre Lärarinneseminariet invigdes.

Det märktes på dessa elever att skolans föreståndare varit polarforskare. De blev inspirerade av naturvetenskap och de modigaste vågade sig på friluftsliv. Klädseln blev annorlunda och dessa flickor upplevdes av Stockholms yngre män som mycket okvinnliga.

År 1861 startade Högre Lärarinneseminariet och flera av eleverna från Lärokurs för fruntimmer blev biträdande lärare i skolan. Kursplanen var helt annorlunda och mycket av den naturvetenskapliga inriktningen försvann. Per Siljeström följde inte med som lärare till det nystartade statliga lärarinneseminariet. Detta var han inte ensam om. Litteraturkunskap, svensk historia, bibelkunskap och moderna språk ersatte fysik, förlossningskunskap och hygien.

Flera av lärarna i Lärokursen för fruntimmer gillade inte den nya kursplanen och nu föddes tankarna på att skapa en fortsättning på det som Per Siljeström hade byggt upp. Fyra år senare skedde nystarten och denna gång samlade Stockholms kvinnor in pengar till skolan. Skolans ansvariga blev systrarna Jenny och Sofi Rossander, som båda i sin ungdom lärt känna Fredrika Bremer. Här gällde samma kursplan som för Lärokurs för Fruntimmer med det undantaget att moderna språk infördes som läroämnen. Skolan hade utökats med kvällskurser och man fick disponera en lokal vid Mäster Samuelsgatan. I denna skola gick det bra att tentera och få ett betyg på att de hade avlagt lärarexamen.

Med i direktionen för denna skola fanns Fredrika Limnell, som efter det att hennes make Pehr Swedbom avlidit i kolera gift om sig med Carl Limnell, och Anna Wallenberg.

Fredrika Limnells stora intresse var litteratur och även om inte litteraturhistoria hade någon framträdande roll i undervisningen fick flickorna med sig något av den tidens litterära pärlor.
I denna skola blev Anna Wallenberg en tillgång. Hon var aktiv i Handarbetets Vänner och landskapsmålare. För henne var det naturligt att flickorna skulle få gå ut och upptäcka naturen. Hon var gift med bankmannen André Oscar Wallenberg.
Systrarnas Rossanders skola och kurser blev mycket populära och varje år studerade ungefär 1000 flickor och kvinnor vid skolan. Många deltog bara i en enda kvällskurs. I slutet på 1870-talel minskade ansökningarna till denna skola. Detta berodde till stor del på att flickor år 1870 fick lov arr avlägga studentexamen som privatister och två år senare kunde de få studera vid universiteten i Uppsala och Lund. Här fanns det två undantag. Kvinnorna blev utestängda från de juridiska och teologiska fakulteterna. Ett studentbetyg betydde också att dessa flickor blev behöriga att söka folkskollärartjänster. År 1882 lades skolan ner. Då hade Jenny Rossander gift sig med en zoolog från Schweiz fick troligtvis vara med om hans efterforskning av nya djurarter i Alperna.

Fredrika Limnell var inte vilken kvinna som helst. Hon var Stockholms mest populära salongsvärdinna. Tillsammans med sin andre make Carl Limnell hade de skapat sommarhuset Lyran i nuvarande Bredäng och här kunde alla från altanen se ända in till Stockholm. I denna lantliga miljö kunde glada musikfester förekomma den ena veckan, medan nästa var reserverad för teologiska samtal och andaktsstunder. Den stora högtidsdagen var när Fredrika hade namnsdag den 19 september. Födelsedagar brukade sällan firas.

Fredagen den 14 juli 1876 satt Fredrika Limnell vid ett fönster och tittade ut över Mälaren. Hon var ensam i det stora huset och kände sig sorgsen. Denna dag fyllde hon 60 år och försökte summera sitt liv. Hon upplevde att allt hon gjort varit onyttigt. På eftermiddagen avbröts tystnaden. En vagn kom inrullande. I den satt Louise Laurin och hennes make boktryckare Albert Laurin. De kom från Aspuddens gård och paret Laurin var ledsna för att inte Louise far Per Siljeström kunde vara med. Han hade inte glömt bort Fredrikas förste make Pehr Swedbom och ville denna födelsedag dag skicka en dikt och en påminnelse om de diskussioner om spiritism och Emanuel Swedenborgs religiösa lära de hade haft på 1850-talet. Fredrika började läsa högt och när hon kom till de sista raderna började hon gråta. Allt flöt samman för henne, Per Siljeströms berättelser om polarforskning och märkliga räfflor i urberget, livet tillsammans med Pehr, när kolera kom och slutligen Carl Limnells omtanke om henne.
“Kunskapen ger icke liv. Men det goda kärleken övar
Av vad evigt består ger inom sig ett frö.”

Tankar som fortfarande känns aktuella när jag njuter av en fikastund på konditori Lyran

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s