Carl Michael Bellmans första år i skuggan av Maria Magdalena kyrka

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Det går inte att hitta några spår av Carl Mikael Bellmans barndom strax intill Maria Magdalena kyrka. Det är inte samma kyrka som på Bellmans tid. Sommaren 1759 brann stora delar av området mellan Slussen och nuvarande Timmermansgatan ner. Kyrkan skadades svårt och tornet rasade samman. Fyra år senare kunde kyrkan återinvigas och då med ett helt nytt torn.

Det är många som har läst den blogg jag skrev om Carl Mikael Bellman och den grekisk-romerska mytologin. Jag har också fått frågor om var skalden föddes och var han bodde under sina första levnadsår. När det gäller dessa frågor har jag hittat svaren i Samfundet Sankt Eriks årsbok för år 1987. Här finns en lång och faktaspäckad artikel av Marianne Nyström. Barndomshemmet, den Daurerska malmgården, låg vid Björngårdsbrunnsgatan mitt emot Maria Magdalena kyrka. Numera heter denna anrika gata Bellmansgatan och det var där nummer 24 nu står som Carl Mikaels familj bodde. Han bars till dopet av sin farmorsmor änkefru Catharina Daurer, som då var 75 år gammal.

De Daurerska malmgården har en spännande historia med många ägarbyten och också inköp av grannfastigheterna. När malmgården var som störst under Catharina Daurers tid som änka (1713-1743) innehöll den nästan alla tomterna i kvarteret Rosendal mellan Hornsgatan och Sankt Paulsgatan. Vid Hornsgatan låg ett pampigt hus, där flera rum hade tapeter av gyllenläder. Trädgården var stor och mycket välskött med formklippta buxbomshäckar, rabatter med lökväxter och ett stort orangeri. I detta förvarades vintertid mullbärsträd och fikonträd, som var planterade i mycket stora krukor. När det blev vår fick trädgårdsmästaren och hans drängas släpa ut krukorna i trädgården. I ett hörn i malmgårdens trädgård fanns ett stall och här stod två hästar.

Catharina Daurer fick sex barn och den näst äldsta dottern Catharina gifte sig med professorn i vältalighet i Uppsala universitet Johan Arndt Bellman. Han var mycket musikalisk och hade i tonåren fått delta i sångarhyllningar för Karl XI . Deras son Johan skaffade sig en gedigen utbildning och blev kanslist på Slottet och år 1747 utnämndes han till kunglig sekreterare. Lönen var ganska bra men familjen var stor och i hushållet ingick två pigor.

År 1743 avled änkefru Catharina Daurer och det blev ett knepigt arvsskifte på grund av att hennes testamente inte stämde inte det testamente hennes far hade skrivitt långt tidigare. Jurister kopplades in och det tog tre år innan arvskiftet kunde ske. Den stora malmgården delades och det stora huset med ingång från Hornsgatan köptes av Christoffer Polhem och det lilla med ingång från Björngårdsbrunnsgan av Johan Bellman och det var i detta som sonen Carl Mikael och hans nio yngre syskon växte upp.

I juni år 1759 startade en brand uppe på Mariaberget och den spred sig snabbt från hus till hus. Vi vet inte var familjen Bellman med alla barnen var vid detta tillfälle och det finns inga dokument om hur familjen upplevde detta. Det stora Daurerska huset skadades svårt och det blev omöjligt att bo i det. Samtidigt upplevde Johan Bellman att krafterna började avta. Ekonomin hade blivit betydligt sämre, vilket kanske kan bero på att han betalade några av sonen Carl Michaels skulder. Denne tonårspojke tyckte om att vara ute och roa sig. Hans stora nöje var att varje fredag gå på den offentliga maskeraden i Stora Bollhusteatern. Drottning Lovisa Ulrika var mycket teaterintresserad och hon hade ordnat så att ett fransk teatersällskap kunde uppträda på denna scen. Inkomsterna från de offentliga maskeraderna skulle vara skådespelarnas lön. Våren 1763 skildrade Carl Michael själv vad han var med om på en sådan maskerad.
“Ack, ack. lusteliga tider
stor sak vad pungen den lider
Först jag går på maskeraden
går först uti raden
och dansar med sköna Charlotta
jag vore ett fån
dum som ett spån
om jag icke gjorde lån.”
Dikten avslutas med att han talar om vilka han har lånat pengar av och för att slippa släpas till gäldstugan föredrog Carl Michael Bellman att fly till Norge.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Det hände mycket under de månader Carl Michael Bellman var i Norge. Pappan hade år 1763 slutat som kunglig sekreterare och beslutat sig för att bli jordbrukare. Han bosatte sig på Årsta gård i Brännkyrka socken och hit kom Carl Mikael när han inte längre kände sig förföljd av sina fordringsägare. Något år senare köpte Johan Bellman sätesgården Wisbohammar utanför Södertälje. Sonen Carl Michael följde med och skrev en dikt om livet på landet.
“Nog är det roligt på landet då och då
Men att ständigt vara där det kostar på
Mjölk och smör och grädde, skinka, våfflor och kött
Verkar väl, men hela lifvet är dock till hälften dött.”

Livet på landet blev inte speciellt långt. Carl Mikael Bellman hade sökt ett arbete som tjänsteman på Manufakturkontoret och den 22 november kunde han börja på detta arbete. Jordbruket hade inte lönat sig och fadern Johan Bellman insåg att det skulle bli oundvikligt med en konkurs. Hans hustru Hermonia hade drabbats av tuberkulos. Hon var sliten efter 16 graviditeter och två flyttningar. I mars år 1765 dog hon hemma på gården. Efter jordfästningen var det som om Johan Bellman tappade fotfästet i tillvaron. På juldagen samma år avled han.

Skulderna var större än tillgångarna och i början av året därpå såldes lösöret på auktion på Liljeholmens värdshus. Familjens problem var nu de fyra yngsta barnen, som var mellan 20 och 12 år gamla. Detta löstes genom att de kunde få bo hos sin äldre syster Chatarina Christina på Hägerstens gård. Hon var gift med Claes Arrhén von Kapfelman.

Carl Michael Bellman stod sin mor mycket nära och han hade före branden tolkat franska och tyska religiösa texter åt henne. De trycktes och blev uppskattade. Efter föräldrarnas död skedde en förändring när det gällde hans syn på livet. Det var som om hans barndoms gudstro sviktade. Hur mycket han drack under dessa år vet vi inte, bara att nu skrev han dryckesvisor och många av dem är mycket dystra. Då och då glittrar några av humor och det är när han för in bibliska motiv i ett dryckessällskap.
“Joakim uti Babylon
hade en hustru Susanna
töm vår kanna, töm vår kanna
Skål för en viss person.”

Jag har de sista dagarna strövat runt i de kvarter, som växte upp etter branden 1759. Bland alla hyreshus finns det smultronställen där man kanske kan gå in och dricka en öl och gnola på en av Bellmans odödliga melodier.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

 

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s