Aspudden i mitten av 1800-talet

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Idag är Aspudden en spännande stadsdel med ett rikt kulturliv. Här finns bland annat en välsorterad liten bokhandel och ett bibliotek. Det var annorlunda på 1840-talet när tobaksplantorna spirade på åkrarna och de boende arbetade i jordbruket. År 1845 styckades Aspuddens gård av från Hägerstens gård och den köptes av grosshandlare Laurin, som snart gjorde sig känd som en av männen bakom Norstedts bokförlag.

 

Det var vanligt att anordna husförhör i november. Mitt intryck är att 1845 års husförhör ägde rum i Aspuddens gård och att värdfolket Laurin hade satt fram stolar för de anställda. Själva deltog de inte i förhöret. Prästen Gustav Adolf Rindberg hade tjänstgjort sedan år 1825 i Brännkyrka och varit mån om att lära känna sina församlingsbor. Här på Aspuddens gård ställdes han inför ett oväntat problem. På stolarna satt drängar och pigor, som hade svårt för att läsa och de stakade sig när det gällde katekesen. I denna skara satt även fru Sara Bille och hennes tonårsdotter Lovisa Desideria.

 

Pastor Rindberg frågade fru Bille var hennes äkta make hette och var han var mantalsskriven. Svaren blev undvikande och det enda som antecknades var att mannen bodde i Stockholm och hade arbete. Efter detta kom förhören och fru Bille uppmanades att svara. Det blev ett rasp med gåspennan i förhörsboken och en anteckning om att fru Bille och hennes dotter kunde det som krävdes av dem. Pastor Rindberg insåg snabbt att fru Bille kom från en annan samhällsklass än drängarna och pigorna. Någon lust att visa att hon kunde läsa innantill hade hon inte. (1)

 

Det finns inga anteckningar om vad fru Billes efternamn innan hon gift sig utan endast att hon tidigare hade bott i Stockholm. Det troliga är att hon kände familjen Laurin och att efter ett våldsamt familjegräl fru Laurin tog hand om mor och dotter Bille och lät dem följa med till Aspuddens gård.

Det låg spänningar i luften i Stockholm. Året innan hade Karl XIV Johan avlidit och överlämnat landets väl och ve till sonen Oscar I. Vilka liberala reformer tänkte den nye kungen lirka genom riksdagen? Hur tänkte han när det gällde utrikespolitiken?

Läskunnigheten bland vanligt folk i grannländerna hade ökat och nu började nationella krav från folk med ett annat språk och en annan kultur än landets härskare göra sig gällande. Det gällde bland annat polackernas ställning både i Ryssland och i den framväxande stormakten Preussen. Detta var något som troligtvis oroade den ryske tsaren. Kunde det bli uppror i Polen? (2)

Det fanns spänningar i Danmark där det i de södra delarna fanns folk som talade tyska.   En konflikt vid den preussisk-danska gränsen om områdena Slesvig och Holstein kunde när som helst urarta till ett krig. Danmark skickade legationssekretaren Christian Höyer Bille till Stockholm för att påverka den svenska riksdagen att sända trupper till Danmark.(3) Var det denne Bille som fru Sara var gift med? Vi vet inte, bara att pastor Rindberg hade svårigheter med förhöret med fru Bille

Tack vare Årstafruns dagbok vet vi en del om pastor Rindberg. Han brukade besöka Årstafrun och blev då bjuden på något att äta. Vad de diskuterade vet vi inte. En dag kom han och frågade försynt om Årstafrun kunde låna ut en slant till honom. Han var gift och hade fyra barn. Just då hade Årstafrun svårt att få sin egen ekonomi att gå ihop så någon hjälp fick inte den olycklige prästen. (4)

Detta var pastor Rindbergs sista husförhör på Aspuddens gård. Året därpå avled pastor Rindberg och församlingen Brännkyrka fick ingen ny präst förrän tre år senare. Efterträdaren hette Per Rolén och han hade svårt att samla folket till husförhören åren 1851 till 1855. (5) Slutligen lyckades han och på Aspuddens gård hände något märkligt. Hela familjen Laurin kom och svarade ordentligt på alla frågor. Läskunnigheten var något bättre än tidigare och livet var lugnare. Nu hade alla hotelser gått i uppfyllelse och kriget mellan Preussen och Danmark hade brutit ut och avslutats. I detta krig deltog svenska studenter från Uppsala och Lund som frivilliga. Legationssekreteraren Bille hade lyckats med sitt uppdrag. Han hade övertalat både Oscar I och riksdagen att skicka en svensk trupp med 15 000 soldater till Danmark. Truppen kom inte längre än till Fyn och Skåne. Då ingrep tsar Nikolaus I och krävde ett slut på alla oroligheter vid den dansk-tyska gränsen. En av anledningarna kan vara att han inte önskade att det nya landet Preussen skulle bli alltför starkt. Det blev en uppgörelse om vapenvila år 1850 i vilken Oscar I spelade en betydande roll som medlare. Men någon varaktig fred vid gränsen blev det inte.(6)

nikolaus1

Per Rolén föredrog vid sitt första husförhör att inte fråga efter fru Sara Bille och hennes dotter, som båda hade uteblivit från förhöret. Varför vet vi inte, var Per Rolén rädd för obehagliga frågor om vad som stod i tidningarna om det fortsatta spända läget i Danmark. Det gick inte att förutse vilka svar på frågor om innebörden av tio Guds bud som skulle komma från en gård där verksamheten var inriktad både på att trycka böcker och jordbruk.(7)

 

År 1856 var det dags att börja skriva i en ny husförhörsliggare. Till det första förhöret kom fru Sara Bille med dotter, fru Billes icke läskunniga fosterdotter och en demoiselle, som tjänstgjorde som sällskapsdam. Några frågor om fru Saras äkta make ställdes inte. Legationssekreterare Bille behövdes inte längre i Stockholm och hade skickats ut på nya uppdrag. Det finns anteckningar om att han avled 1853. Några år senare flyttade Sara med dotter, fosterdotter och demoiselle till Stockholm. Vad som sedan hände med dem har jag inte spanat rätt på.(8)

 

Kvar finns den obesvarade frågan vem fru Sara Bille var gift med. Jag vill tro att det var med legationssekreterare Bille och att hennes fosterdotter var legationssekreterarens barn utanför äktenskapet. Det hände att fruarna övertalades att ta hand om männens ”vildhavre”.

. . . . .

Bild tsar Nikolaus I från ett vykort, konstnär okänd

  1. Brännkyrka kyrkoarkiv husförhörslängder 1846-1850 sida 19
  2. Norstedts Sveriges Historia 1830-1920 sidorna 108-117
  3. Christian Bille Wikipedia
  4. Årstafruns dagbok del 3 sida 169
  5. S5tängnäs stifts herdaminnen 1897 del 3 sid178
  6. Lars O. Lagerqvist: Sveriges regenter sidorna 159-161
  7. Brännkyrka kyrkoarkiv husförhörslängder 1851-1855 sida 26
  8. Brännkyrka kyrkoarkiv husförhörslängder 1856-1870 sida 29

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s