Klara nunna

Med mycket fantasi kan man genom detta smutsiga och gallerförsedda fönster på Klara kyrka se ett gråvitt fladdrande föremål. Kanske är det spindelväv, som städaren glömt plocka bort, och kanske är det spöket Klara nunna.

På 1880-talet beslöt sig August Strindberg och Claes Lundin att samla på spökhistorier med anknytning till Stockholm. Ett bodde i källaren på Klara kyrka. Hon var en vålnad, som kunde viska fram hemligheter från den katolska tiden. Under hennes livstid låg ett stort nunnekloster på den tomt där kyrkan nu står. Alla kände till att nunnor inte var oskyldiga när det gällde kärlekslivet. De var som Eva i paradiset och kunde med eller utan hjälp av ett äpple förföra en man. Alltså var det bäst att stänga in flickorna i ett kloster. Ett av dessa nunnekloster var Klara, som fick privilegiebrev från påven på 1280-talet. Tack vare donationer från olika förmögna släkter blev klostret ägare till stora gårdar och också Djurgården med alla sina ekar.
Alla i Stockholm kände till att det fanns en hemlig tunnel mellan nunneklostret och franciskanerklostret på Riddarholmen. Vem som hade grävt denna tunnel är det ingen som vet, bara att nunnorna flitigt använde sig av den. Det var mycket son utspelade sig i tunneln. En nunna blev med barn och abbedissan var obeveklig. Nunnan måste levande muras in i klostrets källarvalv.

Det är mycket talar för att nunnan kände sig orättvist behandlad. Efter sin död smög hon sig ut ur valvet och tassade runt i en liten källarskrubb. Här fick hon vara ifred tills den dag när Gustav Vasa stängde klostret och nunnorna måste flytta. Kvar fanns en grund, som blev ett bra gömställe för den olyckliga nunnan.

Det fanns en politisk anledning till att Gustav Vasa lät riva klostret. Under befrielsekriget under Kristian Tyranns siste regeringsår hade danska trupper kunnat gömma sig i Klara kloster för att därifrån anfalla Gustav Vasas trupper. Efter Gustav Vasas intåg I Stockholm 6 juni 1523 skedde stora förändringar i Stockholm. Något danskt fäste i närheten av slottet ville Gustav Vasa inte ha, Klostrets revs och rivningsvirket återanvändes för att förstärka Stockholms försvar. Grunden fick vara kvar och hit flyttade nunnan.


Gustav Vasas son Johan III var intresserad av kristendomen och beslöt sig för att bygga upp kyrkor, som fadern hänsynslöst hade låtit riva under sin kulturrevolution. Klara kyrka växte upp ur den gamla grunden och nunnan måste finna sig i mycket buller över sitt huvud. Hur många byggnadsarbetare hon visade sig för vet vi inte.

Det finns ett enda källarfönster i Klara kyrka. Det är smutsigt och försett med galler. Här inne finns den spökande nunnan. Om hon idag skulle glida ut genom fönstret skulle hon till vänster se en mycket stor minnessten över Karl Mickael Bellman.

Det susar inga epistlar eller sånger ur minnesstenen. Det borde det göra för att glädja den spökande nunnan. Sång nummer 31 skulle hon säkert uppskatta även om på hennes tid inte fanns några krukväxter i fönstren.
”Opp Amaryllis, vakna min lilla
vädret r stila och luften sval
regnbågen prålar med sina strålar
randiga skog och dal”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s